Jordbruksstöden kan leda till regeringskris i höst
När höstens arbete nu inleds och semesterslöheten skakats ur kroppen har landskapsregeringen en rad svåra frågor på lut. Några av dem är potentiella hot mot regeringens stabilitet, och alla hänger naturligtvis ihop med ekonomin.
Hur det ska gå med jordbruksstöden är dock den knivsegg på vilken regeringen vilar, och Centern det parti som ska hålla ihop både sina egna och sina väljares intressen, ett stort sparbeting och de olika viljor som stretar mot varann inom partiet.
Inom regeringen får Centern gehör för sina synpunkter hos Socialdemokraterna, medan både Moderaterna och Obunden samling rätt tydligt sagt ifrån att man inte vill gå utöver den ram som ställdes upp i omställningsbudgeten.
Det finns ett starkt och växande missnöje med näringsminister Fredrik Karlström (Ob), som med en rad förhastade uttalanden och sin attityd gentemot jordbrukarkåren gjort det mycket svårt både för sig själv och regeringen att diskutera kompromisser, något som ändå är en grundförutsättning för att samregera med andra partier.
Nu höjs allt flera röster för att det kommande bytet på kansliministerposten, då Gun-Mari Lindholm (Ob) planenligt ska ersättas av Wille Valve (M) ska omfatta en rockad där Karlström ersätts med ett nytt namn, eventuellt med Gun-Mari Lindholm kvar på sin post.
Även där en utmaning alltså, och en knut för lantrådet att lösa.
Själva frågan om jordbruksstöden är så komplex att svaren varierar beroende på vilken typ av landsbydgsproducent eller -förädlare man frågar, och det finns inte nödvändigtvis någon enighet ens inom producentförbundet om hur stöden ska fördelas, förutsatt att man kan få en förhöjning av den föreslagna ramen.
Klart är det ju också att de olika stödformerna inte kan vara ett passivt utkomststöd till de producenter som vill ha dem, utan att det måste utnyttjas för att styra jordbruket i en ekonomiskt hållbar och politiskt önskvärd riktning. Lever en näring på skattemedel så måste man anpassa sig till dem som betalar.
Eftersom politiken är det möjligas konst, och signalerna från Centern rätt entydigt är att sänkta jordbruksstöd enligt förslaget i omställningsbudgeten är omöjligt, så måste det till en förändring, eller så faller regeringen.
I dagsläget finns det inga öppna diskussioner om hur en framtida regeringskonstellation skulle se ut, men detta är tveklöst den största utmaningen hittills för regeringen Gunell. I jämförelse är vårens stora Sundback-affär bara en lite vindpust.
Vill man spekulera, och det vill man ju alltid, finns många möjligheter:
A. Centern driver kampen för stöden och vinner den, och stärker sin position bland sina kärnväljare, men kommer att tvingas kompromissa i andra frågor, och förlorar i ekonomisk trovärdighet.
B. Centern förlorar kampen, fäller regeringen och går i opposition, och säkrar därmed en revansch-comeback i nästa val.
C. Karlström får gå, och producentförbundet får nöja sig med mindre eftergifter för regeringsfriden.
Säg inte att inte politik är intressant.
