DELA

Jämställdhet mellan könen fortfarande ofullständig

Vi har ramarna för ett jämställt samhälle. Vad är det som hindrar oss?
Det var en gång en högt uppsatt politiker på Åland, i historisk tid, som meddelade att det inte behövs något jämställdhetsprogram för Åland ”ehuru jämställdhet redan råder i landskapet”.
Det var några tiotals år sedan. Det finns säkert de som tycker att man med större fog kunde säga så i dag, att jämställdhet redan råder. Ser man utvecklingen på ett 50 års perspektiv har oerhört mycket hänt som gjort det bättre, från rent praktiska saker som utvecklingen av barndagvården till lagstiftning till tonen i den offentliga debatten.

I dag behövs ingen kampanj om att ”Kvinnor kan”, för de flesta tar just det med en axelryckning. Klart att kvinnor kan.
Men. Naturligtvis finns det ett men.
Trots alla år som gått, trots alla diskussioner som hållits, trots alla program som implementerats sitter det mönster i huvudet på oss som inte verkar gå att rubba.

Se bara på leksakstillverkaren Lego, som lanserat sina nya byggsatser helt ogenerat könskodade, med skönhetssalonger, bagerier, pool, smink och kläder för tjejer, och bilar, teknik och skräck för pojkar.
Se bara på storleksskillnaderna på pojk- och flickkläder hos de stora klädkedjorna. Rymligt och bekvämt för pojkar i lekåldern, tight och begränsande för flickor som är precis lika gamla.

I de kommersiella produkter som matas ut till oss konsumenter, som föräldrar, som presentköpare finns en undertext, ett budskap, en förväntan om hur flickor och pojkar, kvinnor och män ska vara.
Den bilden begränsar normalitet till något väldigt smalt och förenklat, kanske till och med ännu hårdare än förut. Man behöver inte röra sig många millimeter utanför ett bokstavligen och bildligen mycket smalt spektrum för att uppfatta sin kropp som fel, för stor, för kort, för närvarande på fel sätt och på fel platser.

Förväntningarna på flickor och kvinnor har i dag inte bara blivit öppnare, de har blivit fler och tuffare, och de krav flickor och kvinnor på sig själva är, kort sagt, för många.
På Internationella kvinnodagen hör det till att komma med några talande siffror, en samling fakta som visar att jämställdhet verkligen inte råder, varken i landskapet Åland eller någon annan stans på jorden.
Dessa har Nya Åland på annan plats i tidningen.

Låt mig bara ställa en fråga: Varför?
Vi lever sedan decennier i ett samhälle där strävan ändå är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, att flickor och pojkar är lika mycket värda även om de (kanske) är olika.
Vad är det som hindrar att kvinnolönerna är på samma nivå som männens? Varför sitter inte kvinnorna i bolagens styrelser? Varför svälter flickor sig själva för att uppnå omänskliga ideal?
Den som har svaret och kan dra en praktisk slutsats av det är alla gånger värd ett Nobelpris.

Tills den dagen kommer finns bara en sak att göra: På med könsglasögonen, och se. Fråga, fråga, fråga. Utmana dina egna tankemönster.
Tänk fram jämställdheten i din vanliga vardag. Det är den ska finnas.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax