DELA

IT-revolutionen rullar vidare – ska Åland vara med?

Vad borde Åland satsa på för ett framgångsrikt landskap om 25, 40 eller 50 år? Är det mer av samma, eller behöver vi tänka nytt?
Vad Åland får sina inkomster från i dag vet vi. Men hur kommer det att se ut för kommande generationer? Hur ska det se ut för kommande generationer?
Färjorna har det kämpigt i konkurrens med budgetflyg som lockar med mer exotiska vyer än mahogny och mässing. Jordbrukets utmaningar har vi läst spaltkilometer om i vår och sommar. Ålandsbanken är en duktig, men liten aktör i en värld full av stora drakar. Tre branscher som går en osäker framtid till mötes, men som i dag betyder mycket för den åländska ekonomin.
Hög tid att börja tänka på nästa steg, kanske.

Washington Post skrev i maj i år om en rapport från McKinsey Global Institute som listar 12 framtidsbranscher. Inte branscher som kommer att generera massor med pengar under den här eller nästa mandatperiod, men som kan lägga grunden för kommande generationers välstånd. Bland topparna som institutet ser finns flera internetrelaterade områden. Högst upp på listan ligger mobila internettjänster, som beräknas kunna ha en påverkan på den amerikanska ekonomin med ofattbara 10 biljoner dollar årligen från år 2025.
I artikeln citeras den amerikanske centralbankschefen, Ben Bernanke, som menar att vi fortfarande bara befinner oss i början av IT-revolutionen och att affärsmodellerna för internettjänster hittills bara skrapat på ytan av vad som kan komma.

Varför är då detta intressant för Åland i ett framtidsperspektiv? För att vi kan vara med och ta bitar ur den här jättekakan som kommer att finnas.
Till skillnad från tung basindustri – gruvnäring, verkstadsindustrier, tillverkningsindustrier – har Åland redan en god förutsättning för att på allvar ta upp fajten inom IT-sektorn. I stort sett hela landskapet har möjlighet att koppla in sig på fiberlinor för snabb uppkoppling.
Vi har bättre förbindelser med två huvudstäder än många orter i den nordiska regionen. Redan i dag finns flera mycket goda exempel på företag som med framgång jobbar inom IT-sektorn. Och Åland har ett drivet, entreprenörsinriktat folk sedan generationer tillbaka.

Vad behövs då för att genomföra detta? Intresse – och någon som tar täten. Här har landskapet i allmänhet och regeringen i synnerhet den viktigaste av roller. Den digitala agendan, landskapets sorgebarn som i år fått stå i skamvrån allt för länge, måste komma igång. Genom att helhjärtat ta till sig IT-lösningar sänder landskapet signaler om att detta är ett område att prioritera.
Men det stannar inte där. Landskapet måste också vara navet i att samordna utvecklingen. Bered vägen genom stöd, samla trupperna och – kanske framför allt – skapa goda utbildningsmöjligheter för framtidens IT-tekniker och programmerare.

10 biljoner dollar årligen i USA. Bara tanken att några smulor från den kakan kan landa på Åland borde sätta fart på planerandet. Förhoppningsvis vågar våra politiker se till den potentiella förtjänsten i en satsning på IT, hellre än den kortsiktiga utgiften som kommer av att ställa om det offentliga Åland till en IT-vänlig verksamhet.
Det kommer vi alla att tjäna på.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax