DELA
Foto: Jonas Edsvik

Sitt still i båten

Ska landskapsregeringen våga låta rikspolitikerna bestämma över skattegottgörelsen i tre år? Vårdreformen är inte bara en långkörare i riket utan också på Åland.

Nyligen berättade Nya Åland att landskapsregeringen och Finansministeriet nått en kompromiss i frågan om skattegottgörelsen. Den åländska skattegottgörelsen var hotad då statsbeskattningen ökar i samband med vårdreformen. Går Åland miste om skattegottgörelsen är det ett stort ekonomiskt avbräck för landskapet. De senaste åren har den inneburit ett tillskott på över 20 miljoner euro till landskapets kassa.

Trots att både Finansministeriet och landskapsregeringen kunde ställa sig bakom ett kompromissförslag är frågan inte avgjord. I förra veckan kunde Nya Åland berätta att Ålandsdelegationen inte välsignar överenskommelsen. Ålandsdelegationen ansåg att den inte kan medverka till tolkningen som Finansministeriet och landskapet kommit överens om. Det hade varit att tumma på självstyrelselagen tyckte delegationen. Däremot anser delegationen att den kan hjälpa landskapet och Finansministeriet att räkna ut skattegottgörelsen om man väljer att gå vidare med kompromissen.

Enligt Ålands radio tolkar Finansministeriet kanslichef Martti Hetemäki Ålandsdelegationens utlåtande som om att staten ska se till att ersätta skattegottgörelsen. Skillnaden till i dag är att skattegottgörelsen betalas till Åland med stöd av självstyrelselagen. Går man över till det system som Finansministeriet föreslår baserar sig inte skattegottgörelsen på en lag utan ses som ”frivillig”. Det är ett försvagat skydd skattegottgörelsen, eftersom det innebär att skattegottgörelsen vilar i rikspolitikernas händer under tre års tid tills den nya självstyrelselagen träder i kraft.

Exakt vad landskapsregeringen anser är ännu inte offentligt, det beslutet fattas på onsdag.

Helt nöjd är finansminister Mats Perämaa (Lib) inte. I dagens Nya Åland säger han att hans tolkning är att självstyrelselagen bör ändras om man gör något drastiskt med skattegottgörelsen.

Till syvende och sist kokar det ner till om landskapsregeringen vågar lita på Finansministeriet och rikspolitikerna. Det är fråga om stora penningsummor under en treårsperiod.

Relationen mellan Finansministeriet och Åland har sällan varit enkel. De senaste åren har förhållandet ändå fått flera hårda smällar, till exempel det uteblivna vindkraftsstödet på 60 miljoner euro och löften om höjd klumpsumman. Tidigare i vår lade Finansministeriet fram en proposition om att klumpsumman till Åland ska sänkas. Förslaget lades fram trots att varken landskapsregeringen eller lagtinget hade hörts. Det var en allvarlig miss som också tärde på relationen.

Med det här i bagaget är det inte underligt att det finns en skepsis på Åland.

Visst är det ett ingrepp. Men samtidigt handlar det inte om en permanent lösning utan om en kompromiss som ska bära från 2019 till 2021. Hade det handlat om ett permanent system hade frågan varit betydligt mer problematisk.

Finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki, har genom landshövding Peter Lindbäck lovat finansminister Mats Perämaa att vårdreformen ska bli ekonomiskt neutral för landskapet. Frågan ska lösas under våren 2018.

Det löftet bör väga mycket tungt. Hetemäki är Finansministeriets högsta chef och har en avgörande roll i processen. Han har en nära relation till finansminister Petteri Orpo (Saml) och president Sauli Niinistö. Att Hetemäki dessutom personligen engagerat sig i frågan om skattegottgörelsen efter finansministeriets miss är också positivt.

Kan den 95-åriga självstyrelsen och det 100-åriga Finland lita på varandra?