DELA
© Nya Åland

Internet skapar förövarlösa brott

Globala företag som Yahoo och Facebook lagrar all information om dig på internet. Men de delar ogärna med sig till polisen som ska utreda lokala brott. Hur blev det så att Yahoo kan begränsa den åländska polisens möjlighet att göra sitt jobb?
Utredningen om hoten mot dåvarande ledarskribent Nina Fellman har stått stilla i över ett år. Orsaken är att polisen på Åland inte fått den information de behöver från det amerikanska företaget Yahoo.

En person kan i dag bli hotad av sin granne utan att brottet kan utredas vidare på grund av att, i det här fallet, den amerikanska regeringen inte vill lägga resurser på att utreda ärendet. Ett lokalt ärende mellan, högst sannolikt, två lokala parter blir internationellt.

Hotet eller hatet är lika allvarligt fast det har inträffat på internet och får med stor sannolikhet lika allvarliga konsekvenser som om en person utsätts för hot eller hat ansikte mot ansikte. Att dessutom rikta hot och hat mot opinionsbildare, politiker eller journalister är ett sätt att kväva debatten, att tysta motståndaren vilket är ett demokratiproblem och utreds som ett allvarligt brott.

I ett litet samhälle borde den här typen av hot vara ovanliga men tröskeln blir lägre i och med möjligheten att vara anonym. Tröskeln blir också lägre när risken att åka fast de facto är mycket liten.

Många länder har informationsutbytesavtal och de flesta stora serverleverantörerna samarbetar med myndigheterna, antingen direkt på begäran eller efter domstolsbeslut. Men processen kan bli långvarig. Internationella samarbeten om utbyte av information på internet går via CKP:s cybergrupp. Gruppens syfte är bra men ärendena blir med allra största sannolikhet flera med tiden, det ställer stora krav på vilka ärenden utredarna ska prioritera. Det ställer också stora krav på mottagarlandet som ska behandla ärendet i en ocean av andra ärenden.

Att utreda brott av den här typen är resurskrävandeoch polisens uppdrag är att lägga sina resurser där de gör störst nytta.

Hot och hat på nätet riskerar att bli förövarlösa brott.

Samtidigt som vi förfasas över de osmakliga näthoten gör vi detsamma över den utbredda övervakning vi redan utsätts för på internet. Piratkopieringsrörelsen lyfte i mitten av 2000-talet frågan på agendan men sedan dess verkar vi ha förstummats av teknologins framsteg. Vi som samhälle verkar ha glömt bort att övervakning och informationslagring är en del av vardagen och att det är priset vi just nu betalar för att kunna använda de stora leverantörernas tjänster.

Det är svårt att vara riktigt anonym på internet. Varje klick registreras och ip-adresser kan spåras även via anonymiseringsfunktioner. All information finns tillgänglig för de som lagrar den.

Internetanvändandet har blivit en paradox där personer som tar del av internets fredliga aktiviteter övervakas medan brottslingar genom slappa överenskommelser mellan länder kommer undan med hot och hat och där företag har rätt att lagra information som myndigheter inte kan ta del av. Att ändra det maktförhållandet är nästintill omöjligt men vi borde försöka.