DELA

Inget parti är störst på Åland

Av de fullmäktigekandidater som ställde upp i kommunalvalet 2015 var de som inte ställde upp för ett parti flest till antalet.

Där finns en riktig tankenöt att knäcka för partierna på Åland.
Besked om kommunstrukturen kan komma redan nästa vecka. Det sade kansli- och kommunminister Nina Fellman (S) under torsdagens lagtingsplenum. Hur landskapsregeringens plan ser ut vet vi inte i dagsläget.

Men en rimlig gissning är att utgångpunkten finns i det förslag som regeringen själva har presenterat eftersom inga andra utredningar är klara än.

Om antagandet är korrekt skulle det innebära att Åland får fem kommuner. De fem kommunerna skulle då bli Mariehamn inklusive Järsö och Nåtö, Nordvästra Åland med Eckerö, Finström, Hammarland, Geta, Saltvik, Sund och Vårdö, Sydöstra Åland med Jomala, Lemland, Lumparland inklusive Bussö och Ängö, Norra skärgården med Brändö och Kumlinge och Södra skärgården med Föglö, Kökar och Sottunga.

Om det blir så att kommunstrukturen tar ytterligare fart på landskapsnivå kan det till och med bli så att ålänningarna i valet 2019 röstar för fullmäktigen i de fem nya kommunerna. Även om det blir först 2023 så är en stor förändring snart att vänta i det politiska landskapet på Åland.

Det är en tankenöt som partierna borde börja fundera på redan nu. För det finns många potentiella kandidater att värva runt om på Åland.

Om man räknar alla som ställde upp i kommunalvalet 2015 är inget parti störst på Åland.

I kommunalvalet 2015 ställde 554 personer från samtliga kommuner upp i valet. Fler än hälften av Ålands kommuner hade en betydande del av kandidaterna som 2015 frångick det traditionella partisystemet. Brändö, Lumparland, Föglö, Geta, Kumlinge, Kökar, Sottunga, Vårdö och delvis Eckerö hade gemensamma listor där kandidater inte ställde upp i ett traditionellt parti.

Sammanlagt 141 stycken kandidater ställde upp på kommunlistor, och i flera kommuner var en sådan lista det enda alternativet.

”Övrigt” är, enligt Åsubs statistik, det överlägset största partiet på Åland sett till kandidater i kommunvalvalet 2015 med sina 141 personer, Liberalerna kommer på andra plats med 95 kandidater.

Bara i Mariehamn, Saltvik, Lemland, Finström, Sund och Jomala fanns inga kommunkandidater.

Hur kommer de nya kommunalvalslistorna se ut om vi röstar i bara fem kommuner nästa val, eller valet efter det?

Det är förstås inte helt osannolikt att listorna står sig starka även i nästa val. Att ha kvar skola och omsorg i det egna närområdet är viktiga frågor för många kommuninvånare och en av de orosmoln som är svårast att skringra när kommunsammanslagningar diskuteras. Att därför bevaka sitt eget ”område” lär bli en stor valfråga om kommungränserna ändras.

Flera kommuner har bara haft en samarbetslista. Men om en sammanslagning går igenom får dessa listor konkurrens av andra kandidater från andra ”gammelkommuner”. Väljarna måste då ta ställning till om det viktigare att placera sin kandidat på den mer överskådliga partipolitiska skalan eller välja någon som skyddar den egna ”gammelkommunens” intressen.

Kanske mindre kommuner går ihop för att försvara sina intressen mot en starkare kommun.

Möjligheterna till nya politiska samarbeten och konstellationer är oändliga i nuläget.

Men det är dags för både partier och ”de övriga” att börja fundera på dessa frågor.

För om vi går in i ett kommunalval med fem kommuner och med samma struktur som fungerade med 16 lär det bli ett enda virrvarr av ”gammelkommunpolitik”, sakpolitik och partipolitik.