DELA
Foto: Annica Lindström

Inget lättvindigt beslut

Vindkraft är bra källa till förnyelsebar energi. De åländska vindkraftverken har tjänat landskapet väl och nu är det viktigare att blicka framåt än att greppa fast vid symboler.
När fjolårets största Sipilä-svek på 60 miljoner euro i vindkraftsstöd var ett faktum ville Åland visa att landskapet håller vad det lovat. Resultatet blev ett vindkraftsstöd till de åländska vindkraftsproducenterna värt sammanlagt maximalt 2,7 miljoner euro som delas ut mellan 2017 och 2022. Grundtanken var att bevara den åländska vindkraftskärnan Båtskären som i dag står för över sjuttio procent av den åländska vindkraften.

Då lagen bereddes var elpriset på en låg nivå. När elpriset nu stiger behöver inte vindkraftverken på Båtskären så mycket stöd. Det har fått de åländska vindkraftsproducenterna att förslå att pengarna, som enligt planen ska gå till Båtskären, i stället kan ges till äldre vindkraftverk som annars monteras ner.

”Vansinne att plocka ner välfungerande vindkraftverk”, säger vindkraftsbranschen. Visst rimmar det dåligt med landskapsregeringens målsättning om en kraftsamling för ett hållbart Åland. Men oviljan till att ändra lagen måste sättas in i en större kontext. Den åländska vindkraftskärnan som politikerna ville bevara är säkrad.

Nu är politikerna inte alls lika samstämmiga som när den låg på lagtingets bord. När Centern och Obunden samling nu höjer rösten för en lagändring är det skäl att komma ihåg att lagtinget var synnerligen enigt när lagen klubbades. Endast Åländsk demokrati motsatte sig den. Den främsta anledningen till det är att ingen verkar ha räknat med att det låga elpriset stiger. Lagen kunde alltså ha varit med flexibel om det förslaget hade lyfts fram i samband med lagberedningen.

Även om en förändring inte skulle kosta Åland något är det tveksamt om det är rätt väg att ändra lagen.

Näringsminister Camilla Gunell (S) vill inte se en lagförändring med motiveringen att landskapet inte kan hålla på och stifta lagar utifrån elpriset.

Men kunde Åland inte utnyttja sin snabba och smidiga förvaltning för att kunna tjäna lite pengar? Den åländska lagberedningen är redan i dag pressad och har fått kritik för att lagarna inte håller en tillräckligt hög nivå. Att ändra lagar efter ekonomiska konjunkturer är inte seriöst.

Dessutom måste landskapsregeringen behandla alla lika. Om man börjar stifta lagar utgående från konjunkturen för en bransch borde andra branscher få samma möjlighet. Det är varken rimligt eller hållbart på sikt.

Hur miljövänlig vindkraften än är kommer man inte ifrån att den är beroende av stöd. En verksamhet som är så pass stödberoede är också sårbar. Vill man satsa på ett långsiktigt hållbart samhälle måste man ha flera förnyelsebara energikällor. Vindkraften kommer fortsättningsvis att vara viktig för Åland och planerna på en stor vindkraftpark utanför Eckerö-Hammarland finns fortfarande kvar. De åländska vindkraftsproducenterna gör också rätt i att leta efter nya samarbetspartners. Men samtidigt kommer solenergin starkt och en biogasanläggning som tjänar näringslivet ligger i röret.

Slantarna som landskapsregeringen nu eventuellt sparar in kommer behövas i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Vindkraft är bra källa till energi och mycket har hänt sedan de nästan 20 år gamla vindkraftverken monterades upp.