DELA
© Nya Åland

I val är kvantitet inte alltid kvalitet

Hur många kandidater är det rimligt att ställa upp i ett lagtings- respektive kommunalval?
En majoritet i stadsstyrelsen anser, inte helt utan orsak, att antalet i dag är för stort.
I dag får ett parti eller en valmansförening ställa upp maximalt 90 kandidater i lagtingsvalet och tre gånger antalet ledamöter i fullmäktige i kommunalvalet.
En parlamentarisk kommitté har tittat på bland annat detta och ansett att antalet skall bibehållas. Enligt kommitténs ordförande Folke Sjölund (Lib) har man valt lösningar, som har brett stöd i lagtinget, där det inte finns majoritet för att minska antalet kandidater.
I stadsstyrelsen däremot finns det. Landskapet ville ha stadens syn på saken och såväl de frisinnade som socialdemokraterna med Johan Ehn (Fs) och Barbro Sundback (S) i spetsen anser att 60 kandidater räcker i lagtingsvalet. I kommunalvalet stöder man det dubbla antalet kandidater i förhållande till antalet fullmäktige. I Mariehamn skulle det betyda 56 kandidater mot dagens 81 per parti och på Sottunga 18 mot dagens 27.

Omröstningen i stadsstyrelsen förra veckan följde möjligen linjen opposition – majoritet, sett ur landskapssynvinkel (i Mariehamn är lagtingsoppositionen i majoritet). Mariehamn vill alltså ha färre kandidater i val, men i lagtinget lär inte den linjen gå igenom. Tyvärr.
Varför tyvärr? Är det inte bra om så breda lager som möjligt aktiveras i ett val? Och vad är väl mer aktivt än att ställa upp som kandidat!
Om hela Ålands myndiga befolkning skulle kandidera så skulle valdeltagandet möjligen bli högre än i dag. Men skulle folk då ha en aning om vad de röstar på? Vi skulle få mängder av kandidater som samlar 1 – 5 röster, som sedan går vidare till röstdragarna.
Så är det redan i dag.
Faktum är att det inte finns behov av så många kandidater. Det finns inte så många som vill ställa upp. Om de sex partierna i lagtinget ställde upp 90 kandidater var så skulle det bli 540 kandidater. I senaste val var de 245. Och då handlade det inte om 245 som hade utsetts efter hård gallring, utan om folk som med lock och pock hade fåtts att kandidera.
Om sex partier i Mariehamn ställer upp 81 kandidater var, tre gånger antalet i fullmäktige, så blir det 481 kandidater som kämpar om de 27 platserna. Verkar det rimligt?

Det kanske inte bara handlar om opposition mot majoritetsblock i Mariehamn. Det kan också handla om små partier mot stora. Centern och liberalerna, som vill ha kvar nuvarande antal kandidater, kan få ihop rätt många på sina listor. Möjligen slår man någon gång i taket om det sänks.
De små partierna lär knappast ha problem med att hålla sig under 60 kandidater var i lagtingsvalet och dubbla fullmäktigeantalet i kommunalvalet.

Många kandidater är inte farligt i sig, men det blir – det är – väldigt spretigt. Alla blommor skall få blomma, men när man ställer upp på samma lista så förväntas man stå för vissa värderingar. Det handlar om konsumentupplysning, och då är spretighet inte det bästa.
Plus att det blir mycket mer byråkrati kring valet. Demokratin skall för all del inte begränsas av att systemet kostar, men om det dessutom inte smakar så är frågan om det är värt priset.

Apropå byråkrati så har kommittén kommit med ett riktigt bra förslag. Man vill att partierna skall kunna ställa upp kandidater också i kommunerna. I dag krävs valmansföreningar i kommunalvalet. Det betyder att varje kandidat skall stödas av minst tio namn, vilket i sin tur betyder att mycket tid läggs ner på att dels samla in namn, dels få valmansföreningarna registrerade och listorna godkända.
Att man har det så i kommunerna beror antagligen på att partipolitiken inte har slagit igenom fullt ut i kommunerna. Det kommer den att göra, på gott och ont, om partierna får rätt att nominera kandidater. Men möjligheten att ställas upp av en valmansförening finns kvar för dem som av olika anledningar inte vill ha partistämpel.

Och så vill kommittén att valfinansieringen på något sätt skall redovisas. Med tanke på det spektakel men den här sommaren har haft på rikssidan om just valfinansiering så finns det all orsak. Det är sannolikt inte några stora belopp i omlopp inför valen på Åland, möjligen med ett frågetecken för Ålands framtid senast, men enligt ordstävet är det bättre att stämma i bäcken än i ån. Så det är bara att sätta igång.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax