DELA
© Nya Åland

I mörka tider ska vi lyssna till genierna

Nationalism och främlingsfientligheten har tagit ett grepp över Europa. En skrämmande utveckling av murbyggande och skiljeväggar är i kommande. Vi borde lära oss av Einstein i stället.
Nationalismen breder ut sig som ett otäckt, mörkt täcke över Europa. Danmark och Norge har sedan länge främlingsfientliga partier i sina parlament. Sverige fick in Sverigedemokraterna i Riksdagen i höstas, Sannfinnländarna fick 20 procent i det finska valet i våras.
Nästa år är det presidentval i Frankrike, och en av huvudutmanarna till Nicolas Sarkozy är dottern till Europahögerns grand old man, Jean-Marie le Pen, Marine Le Pen. Hon har tagit vid där hennes far slutade, men efter numera känd modell försökt tvätta upp bilden av sitt parti. Bort med revisionism och de hårdaste attackerna, men främsligsfientligheten och framför allt det antimuslimska budskapet finns i allra högsta grad kvar.

Hur kommer det sig att, i ett tidevarv där ny kommunikationsteknik ständigt krymper avstånden på Jorden, allt fler vänder sig mot allt främmande? Vi är medlemmar i EU, den organisation som lyckats bäst av alla med att, genom att föra folk samman, hålla fred i en del av världen som före unionens bildande ständigt var härjat av krig. Ändå är det här som nynationalismen breder ut sig i land efter land.
Allt som inte kan betraktas som traditionellt finskt, svenskt, norskt, franskt eller danskt är fel, dumt och dåligt – i alla fall i just vårt land. Håller du dig där du hör hemma är du okej.
Det här är en utveckling som borde oroa varje sunt tänkande människa. Isolationism och nationalism har aldrig fört något gott med sig, aldrig varit främjande för mänsklighetens utveckling och väl.
I stället är det just när folk möts, när olika synsätt får stöta och blöta problem mellan sig som vi tar ett steg framåt. Och i en tid då varje stort problem blir internationellt har vi mer än någonsin att vinna på att samarbeta med så många som möjligt.
Visst, säger den som sympatiserar med de nationella, men måste alla komma hit? Ja, möten mellan människor är själva energin i utvecklingen.

Den man som fått personifiera intelligens mest av alla, Albert Einstein, bodde i tur och ordning i Tyskland, Italien, Schweiz, Tyskland, Österrike-Ungern (i Prag i nuvarande Tjeckien), Tyskland igen och sedan, när dåtidens värsta nationalister – nazisterna – tog makten, flyttade han till USA. Einstein var dessutom gift med ungerska Mileva Mari%u0107, hjärnbrottades med danske Niels Bohr och samarbetade nära med indiern Satyendra Nath Bose.
Det är det inte självklart att den gode Albert inte kunnat genomföra sina historiska upptäckter utan dessa möten och sitt kringflyttande, men vi vet att han var en ivrig motståndare till nationalismen. I sin bok ”Världen som jag ser den” säger Einstein ”Nationalism är en barnsjukdom. Den är mänsklighetens mässling.”
Att avskärma sig från omvärlden, att tala om för alla i nöd att de inte har någon hjälp att hämta här hos oss, kommer att komma tillbaka och bita avsändaren i svansen.
Att säga ”det här är vårt, kom aldrig hit” gör att vi inte bara stänger andra ute utan också oss själva.
I stället ska vi vara stolta över det vi har, över våra framgångar och våra traditioner och vår historia – och bjuda in andra att ta del av dem. Genom att vi bidrar med våra erfarenheter och kunskaper till världens, kommer mänsklighetens framtid att bli ljusare.
Bara genom samarbete kan vi komma till tals med miljöförstöring, religionsfanatiker och hot mot vårt eget och andras välstånd.
Väljer vi att ställa oss utanför, låsa dörren och peka finger åt andra tar vi på oss ett stort, för att inte säga ohanterligt, ansvar för befolkning både nu levande och kommande generationer.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax