DELA
© Nya Åland

Hylla det nya – och värna det gamla

Det gnälls mycket på nyetableringarna på Åland. Frågan är: varför.
Sparhallen-huset byggs ut för fullt och den ena stora butikskedjan efter den andra annonserar sin ankomst till det nya stora köpcentret norr om stan.
Allt frid och fröjd? Klang och jubel? Icke! Det är ju hemskt att det händer saker…
I samma ögonblick som den svenska grenen av sportkonfektionskedjan Team Sportia meddelade att man hoppas komma till Åland inom ett par år startade debatten. När sedan pressmeddelandet om att KappAhl ska öppna en ny butik i Sparhallenkomplexet ökade trycket.
Märkligt nog är det pessimisterna som är mest tongivande i argumentationen. Åland är för litet, det finns inget underlag för stora kedjor, snart spricker bubblan heter det bland annat.
Det är märkligt mot bakgrunden att de senaste åren (årtiondena?) har debatten i stället handlat om att konkurrensen på Åland har varit för svag. Prisbilden har blivit för hög, och många ålänningar har valt att spendera sina pengar i Sverige i stället för i åländska butiker.
Nu, när butikskedjorna som finns i vart och vartannat litet samhälle i vårt västra grannland, kommer hit är det alltså också fel. Märkligt, var ordet sa Bull.

Man kan undra varför reaktionerna på något som borde ses som odelat positivt – att allt fler aktörer ser Åland som så intressant att man vill ta sin verksamhet hit – kritiseras. När frågan ställs får man ofta svaret att ålänningen är av naturen skeptisk, att jante dominerar och att grundinställningen är att vara misstänksam mot det nya.
Rimligtvis är det helt fel. Åland och ålänningarna skulle inte ha skapat det välbärgade samhälle vi delar om inte intresset för omvärlden, nya innovationer och ett gott affärssinne varit vägledande genom åren.
Bara det faktum att det finns så många företag, stora som små, talar sitt tydliga språk om Ålands förmåga både till att göra goda affärer och att följa med i utvecklingen.

frågan om skepticismen till nyetableringarna kvarstår. Varför allt detta motstånd mot att kedjor som H&M, kappAhl, Clas Ohlsson och andra? Det kan ju knappast vara av omtanke om jättekoncernernas bokslut som det påstås att de kommer att göra förlust.
Med hundraprocentig säkerhet vågar man nog påstå att kedjorna inte handlar utifrån någon ”tyck synd om Åland-mentalitet” och öppnar sina butiker som en god gärning för spendersugna öbor. De har förstås räknat och räknat på affären och sett att det finns goda chanser till förtjänst i det välmående Åland.
Kanske handlar det i stället om det som kommentatorn ”Stockholmsbo” gav uttryck för på nyan.ax i går; att Åland inte ska bli som Sverige. Affärslivet ska inte domineras av stora köpcentra med samma butiker överallt. I stället ska det satsas på det genuint åländska – natur, hantverk och hembakt.
Men står det tu mot varandra? Självfallet inte. Det traditionella åländska ska värnas, omhuldas, stöttas och visas upp. Men att vi dessutom ska kunna handla våra designer-kläder och hylsnyckelsatser lokalt är också av vikt.
Ju fler butiker som erbjuder sina varor på Åland, desto mindre blir suget att åka till Norrtälje, Uppsala eller Täby för att göra av med de intjänade slantarna. Och det vinner alla på.
Så upp med hakan, omfamna det nya – och värna det gamla.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax