DELA
© Nya Åland

Hur viktigt är det att kunna finska?

Måste man kunna finska för att ha en plats i Finlands riksdag? Nej.
Måste man kunna finska för att sköta ett företag framgångsrikt på Åland? Möjligen. I en del fall definitivt.
Debatten om behovet av finska på Åland har fått lätt slagsida. Det är som om en del debattörer med vett och vilja blandar ihop begreppen.
Att myndigheternas arbetsspråk på Åland är svenska är fullständigt klart. Likaså skall riksmyndigheterna bemöta åländska myndigheter på svenska. Så står det i lagen.
Nu har vi ett riksdagsval på gång och då kommer frågan upp om kandidaterna behärskar finska tillräckligt bra för att klara arbetet där. Den frågan borde inte behöva ställas. Det skall vara möjligt att utföra sitt uppdrag som riksdagsledamot på svenska. Tyvärr fungerar det inte i praktiken om man vill hålla sig a jour med allt som händer och kanske också vill påverka sina kolleger i viktiga frågor.
Men det krävs inte perfekta kunskaper för uppdraget. Däremot helt säkert en viss orädsla att tala ett språk som man inte helt behärskar.

Men så har vi den andra biten. Näringslivet. Många bekymrar sig över, andra rentav ondgör sig över, att det krävs kunskaper för vissa jobb inom näringslivet. Kunskaper i finska. Så skall det inte behöva vara på enspråkigt svenska Åland.
Om finnarna kan tala engelska när de gör affärer med länder runtom i världen så kan de tala engelska också med ålänningar, är ett argument.
Det är mot den bakgrunden intressant att ta del av en färsk brittisk undersökning av språkkunskaperna i små och medelstora företag i Europa.
”Tusentals europeiska företag förlorar årligen avtal och uppdrag för att de inte kan kommunicera på sina kunders språk. Framförallt de små och medelstora företagen skulle kunna öka sin export påtagligt om de skulle lägga större vikt vid kunskaper i främmande språk. Språkkunskaper förbättrar ett företags möjligheter att nå framgång på såväl EUs inre marknad som på världsmarknaden.”
Läsaren får också veta att det skall bildas ett forum med företrädare för näringslivet och kommissionen, där man går närmare in på hur språkkunskaper påverkar handeln och sysselsättningen inom EU.

Är det någon som kan läsa in något nytt i texten ovan? Är det inte det vi hela tiden har vetat, att man måste kunna tala med sina kunder?
Men av någon anledning skall detta inte gälla åländska företagare. De skall ha förmågan att sälja utan att kunna tala med kunderna på ett språk som känns bekvämt för kunden.
Varför? Varför ställa den sortens krav på just de åländska företagen när man runtomkring i världen gör precis tvärtom? Varför försöka ge dem dåligt samvete, låta dem förstå att de är oåländska när de inte håller sig till svenska i sin business, när det på alla andra håll i världen ses som någonting bra att kunna språk.
Den som köper kan välja språk, åtminstone så länge det finns flera som säljer. Om säljaren har monopol och varan är eftertraktad så kan det se annorlunda ut. Säljaren kan inte alltid unna sig den lyxen.

Med den debatt som nu eldas under på olika håll skrämmer man bort åländska ungdomar från att flytta hem efter slutförda studier genom att måla upp skräckscenarier om att de inte har en chans att få jobb om de inte kan finska. Och att de inte har en chans att lära sig finska. Plus att kravet på att kunna finska är överdrivet och mer eller mindre har tillkommit för att göra livet surt för folk.
Vem lockas av det?

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax