DELA
Foto: Erkki Santamala

Hur vi sparar miljoner

Samhället bör satsa på förebyggande arbete.
Minskade landskapsandelar till kommunerna, färre vårdplatser på den medicinska avdelningen på ÅHS, förhöjda avgifter för sjukvården och hot om söndagsstängt på Mariebad. Klumpsumman förblir den samma, brustna löften och ekonomiskt svåra tider. Vi har inte råd med flyktingar tycker någon, i alla fall inte med Pommerndockan säger den andre. Det skulle inte förvåna om Magnus och Brasses ”nu får ni väl dra åt på svångremmen och börja leva snålt i folkhemmen” snart spelas som bakgrundsmusik medan budgeten stramas åt i lagtingets nygamla lokal på Strandgatan.

Var ska man då spara? Inte på barnen, de är ju vår framtid. Lite grand på sjukvården, men vad leder det i längden till? De äldre klagar inte så högljutt, men å andra sidan känns det väl lite oetiskt att spara på dem som byggt upp det vi nu har.

För att komma åt kostnadsmonstren är statistik ett bra verktyg. I den kan man utläsa vart våra skattepengar går och vem det är som utnyttjar vårt välfärdssystem. Man kan få en fingervisning om vilka grupper som eventuellt behöver få stöd för att komma på fötter. Man hittar inga direkta lösningar, men man kan se var problemen finns.

Kriminalitet kostar samhället enormt, exakt hur mycket är svårt att räkna ut. Brott av olika slag leder till kostnader för polis- och rättsväsende. De som blir drabbade som brottsoffer kan behöva ekonomiskt stöd på grund av psykiskt eller fysiskt trauma. Ekobrott leder till ekonomiskt bortfall för samhället. De kriminella som blir frihetsberövade kostar samhället åtskilligt med pengar.

Det finns en grupp i det åländska samhället som står för 82,5 procent av alla registrerade brott – kanske kan vi spara här?

Tänk om det var Mariehamnarna, de Sverigefödda eller kanske de överviktiga som stod för 82,5 procent av alla brott? Politikerna skulle nog gå till botten med problemet. Vad är det som gör de Sverigefödda så kriminella? Hur ska vi råda bot på detta? Vilken enorm kostnad de är för vårt samhälle! Hur skulle det vara med en extra skatt för de Sverigefödda? Och varför inte en tjockisskatt när vi ändå är igång, de kostar ju i alla fall så mycket för sjukvården. Men nu är det inte de som är födda i Sverige, de feta eller Mariehamnarna som begår 82,5 procent av alla brott på Åland.

Det är männen.

Enligt Åsub begicks 83,2 procent av alla anmälda brott mot liv och hälsa år 2014 av män. 75,5 procent av alla egendomsbrott, 86,6 procent av brott mot samhälle, 85,8 procent av trafikbrotten, 85,5 procent av de övriga brotten och precis alla sexualbrott hade gärningsmän som var just män.

Åland är på intet sätt unikt gällande brottsstatistiken, så här ser det ut nästan överallt. Men att det är normalt är inte samma sak som att det är naturligt eller förståeligt. Någonting är fel. Männen behöver hjälp. Samhället har snart inte råd med männen.

Trots att män är ofantligt mycket mer våldsbenägna än kvinnor uppsöker de sjukvården mer sällan. Störst procentuell skillnad är det gällande besök till den psykiatriska enheten. År 2014 gjordes knappt 38 procent av det totala antalet besök av män.

Förebyggande insatser är a och o när det kommer till att spara pengar. Tyvärr är det svårt att exakt räkna ut vad man kan spara eftersom resultatet av insatserna inte går att försäkra. Vårt samhälle måste satsa på förebyggande insatser både gällande sjukvård, miljövård och kriminalitet. Extra fokus bör sättas på män.