DELA
© Nya Åland

Hur starkt är Finlands alkoholmonopol?

Riksregeringen kan liberalisera alkohollagstiftningen så att starköl och vin som i dag säljs på Alko får säljas i matbutiker. Men Alko är redan i en skev position när många finländare åker utomlands för att bunkra billig sprit.
Enligt en marknadsundersökning beställd av det finländska bryggeriförbundet vill en majoritet av finländarna ha lindrigare alkoholbestämmelser. Ålands radio rapporterade igår att flera åländska handlare också ställer sig positiva till att öppna upp handeln med starköl och vin i mataffärerna men att landskapsregeringen hittills inte vill föreslå en liknande ändring på Åland.

På Åland kan man sträcka sig så långt som att öppna upp för gårdsbutiker att sälja sina egna produkter. Det är positivt för de åländska producenterna som kan erbjuda sina produkter till turister och andra besökare och har troligtvis inte så stora hälsorisker. Resten av förslaget får sannolikt små konsekvenser på samhället. Alkos betydelse för vår förbrukning är redan så pass urholkad att det knappt går att kalla det monopol. En tredjedel av all sprit som säljs i Estland köps av finländare som tar det med hem, enligt finska medier. Med ett rejält spritlager i källaren blir Alkos lördagsöppettider mindre viktiga.

Också ålänningar har tillgång till sprit som inte är från Alko. Kommunikationsvägarna flyg och färja erbjuder möjligheten att köpa lite billigare alkohol i samband med resan och många utnyttjar den möjligheten. Då blir det statliga monopolet satt ur spel och bunkerattityden förstärks.

Många tänker att det är lika bra att köpa en extra flaska så man har när nöden är stor.

Den alkohollagstiftning vi finländare har är en av världens strängaste, ändå konsumerar vi ungefär en genomsnittlig mängd bland OECD-länderna. Enligt världshälsoorganisationen WHO dricker finländarna cirka 12 liter alkohol per år, omräknat till 100 procentig alkohol. I Finland konsumeras nästan dubbelt så mycket starksprit som hos våra nordiska grannar.

Men det finns en ljusglimt vid horisonten.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd, THL, har alkoholkonsumtionen minskat bland unga. Ungas attityder till alkohol verkar också förändras. De dricker inte lika ofta som tidigare och mindre när de väl dricker vilket vittnar om att vi förhoppningsvis går mot en sundare inställning till alkohol. Enligt Ranja Koski på THL kan det till och med bland unga uppfattas som ”tölpigt” att dricka alkohol.

Men attitydförändringen verkar enbart röra ungdomar eftersom OECD rapporterar att finländarnas alkoholkonsumtion har ökat mellan 2000 och 2013 och kommer att fortsätta öka.

Tillgång till sprit i samhället ökar också konsumtionen men finländarnas chanser att närma sig ett måttligt drickande ökar inte genom att bunkra billig sprit hemma.

Konsumtionen minskar inte när spriten finns i barskåpet istället för i butiken. Hur lagstiftningen ser ut rörande alkohol är inte det avgörande, det behövs snarare en attitydförändring som mer fokuserar på att inte överkonsumera utan att njuta med måtta. En attitydförändring som framhåller kvalitet istället för kvantitet och som sätter smaken och upplevelsen i främsta rummet, inte ruset.