DELA

Hur många planeter tror du att vi har?

Nu kan vi testa oss och konstatera att vi lever som om var dag är den sista och efter oss syndafloden. Bokstavligen. Och vad gör vi sen?
Det är inne med miljöprogram på tv nu. I torsdags körde Sveriges tv4 ”Klimatsmart”, där man kampanjade för att folk skall gå in på webbsidan och göra klimattestet. Vi är antagligen rätt många som har gjort det nu.
Till min stora förvåning visade testet att det skulle behövas 2,36 planeter om alla levde lika slösaktigt som jag. Förvåningen berodde på att genomsnittet i Sverige (hur har det mätts?) är 3,6 planeter. Här finns alltså ett äldre par som bor i stort hus, äter gott, kör bensinbil och gör nästan ingenting utöver det normala i miljövägstänkande. Och ligger under snittet för miljöslösaktighet.
Frågan blir alltså, hur lever alla andra? För om vårt sätt att leva ligger en bra bit under snittet så måste det finnas människor som ligger en bra bit över.
Av testet framgår inte hur tungt 2-5 timmars bilkörning i veckan väger eller vad man ”betalar” per flygtimme privatresor. Av testet framgår inte heller vad man kan göra för att komma ner i en planet. För visst vore det bra om den enda planet vi har skulle räcka till för alla som bor här.
Men, som en sakkunnig i programmet sade, man skall inte tänka på vad vi måste avstå ifrån utan på vad som är möjligt att göra. Så då gör vi det.

Samma webbsida ger goda råd om hur man håller energiåtgången nere. Och samtidigt sparar pengar på åtminstone en del av tipsen. Men man blir lätt konfunderad också.
Mat skall man handla enligt säsong. Det låter rimligt. ”Undvik mat som är producerad utanför det egna klimatat, exempelvis isbergssallad och tomater på vintern”, lyder rådet.
Vi har inhemska tomater i butikerna året runt. De är producerade i vårt eget klimat, men ändå inte. Hur mycket energi går det åt för att få fram tomater i till exempel Närpes på vintern jämfört med Spanien? Om man räknar in transporterna.
Det miljömässigt klokaste är att låta bli att äta tomater på våra breddgrader under vinterhalvåret, oberoende av var de odlas. Så måste det ju vara. Och hur gör vi med apelsiner?
Konserver skall undvikas. Men konserverad mat produceras sannolikt där det är billigast och sedan är transporter och uppbevaring enkla. Så vad är mindre illa, att sätta en burk krossade tomater i vinterns lammgryta eller lokalproducerade färska?
Det kanske inte går att få svar på alla frågor. Någonstans måste man låta sunda förnuftet råda.

Det finns råd som sparar både utsläpp och pengar. Sänk inomhustemperaturen med en grad och du minskar utsläppen med 4 kg koldioxid per år och sänker elkostnaderna med 300 – 600 kronor per år. Man utgår tydligen från eluppvärmning här. Men oberoende av uppvärmningssystem så minskar kostnaderna om inomhustemperaturen sänks.
Om man byter ut tio vanliga glödlampor mot lågenergilampor kan man spara drygt 250 kg koldioxid per år under lampornas livstid. I elkostnader sparas 300 kr per år.
Tvätta inte kläderna onödigt ofta. Tvätta i 40 istället för i 60 grader, det halverar energiåtgången. Och minskar elräkningen. Fyll diskmaskinen innan du diskar. Det sparar också både energi och pengar. Det där är lätt att ta till sig.
Och så skall vi sopsortera, förstås. Varför en del tycker det är så svårt eller besvärligt är litet svårt att förstå. Å andra sidan fanns det en tid när man skrattade åt gammalt folk, som automatiskt släckte lampan om de lämnade rummet.

Det finns slöseri inbyggt i samhällssystemet också. I programmet nämndes den odlade norska laxen, som transporteras till Polen för att filéas och sedan skickas tillbaka för att säljas till oss konsumenter. Det som inte sades var att EU brukar stöda den här formen av transporter.
Hur är det, har de gravade filéerna, som jag brukar köpa i generösa bitar, kommit till Åland via Polen? Borde de slopas från menyn?
Ett telefonsamtal till fiskbutiken gav svar.
– Laxarna kommer rensade, men vi filéar och gravar själva.
Tänk att något så fullständigt naturligt kan kännas som en liten lottovinst!

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax