DELA

Hur länge orkar ägarna till Air Åland betala?

Vad är i görningen? Vad får flygbolaget Finncomm att just nu visa intresse för att flyga på Åland? Och vilka är de anonyma ”entreprenörer” som på nätet vill utreda intresset för ny flygtrafik på Åland?
Är det så att Air Ålands ägare börjar få nog av att skjuta till pengar för att hålla flyget i luften?
Det skulle inte förvåna. Man börjar närma sig 3 miljoner euro i samlat underskott. Fram till 2009 var det ackumulerade underskottet 2,3 miljoner euro och verksamheten har inte gått på plus efter det heller. Fjolåret visade ett minus på 350.000 euro och i år har det strulat ordentligt med vulkanaska och strejker.
Den som vill bli rik skall hålla sig borta från flygtrafik.

Efter förlustrapporterna år efter år är det inte så märkligt om andra i branschen börjar spekulera om framtiden. Finncomms planeringschef Eero Laks har varit med förr. Han var trafikchef på Finnair när Finnar lade ner trafiken till Mariehamn. Den hade blivit olönsam när Air Åland kom in och konkurrerade.
Han var med också när Finnair före det lade ner den olönsamma trafiken till Åbo. Han har med andra ord en viss känsla för hur länge ett bolag orkar hålla ut på en olönsam rutt.
Men nu har vi inte en olönsam rutt. Rutten Mariehamn – Helsingfors är tvärtom lönsam om man är ensam. Den var lönsam för Finnair så länge man fick sköta trafiken utan inblandning av andra. Tyvärr sköttes den litet med vänstra handen, tidtabellen fungerade inte för dem som skulle vidare från Helsingfors. Det var därför Air Åland kom till.

Det är heller inte första gången Finncomm visar intresse. Det skedde också i slutet av 2005, när Air Åland efter många om och men och ett uteblivet samarbete med Finnair hade varit i luften en dryg månad.
Då hade Finncomm intresse av alla tre rutterna; till Helsingfors, till Åbo och till Stockholm. Air Åland kom i samma veva med beskedet att det inte blir något flyg till Åbo. Det var tänkt att sättas in i januari 2006, men underlaget var för litet.
Varför Finncomm då trodde på lönsamhet på samtliga rutter är svårt att veta. Nu gör man det i vilket fall som helst inte.
Men Helsingfors tror man på. Och då är frågan varför Air Åland, efter flera år ensamt på rutten, inte får det att gå ihop ekonomiskt. Trafiken på Stockholm är ju garanterad av landskapet, så den kan inte dra ner resultatet.
Beror det på att Air Åland är för litet, att det behövs fler rutter för att hålla flygplanen i luften maximalt. Eller har upplägget varit fel? Någonting är det som gör att ägarna blöder.

Finncomms intresse för trafiken har mötts av idel välkomnanden i kommentarerna på nätet.
Ett stort bolag, olika plantyper som kan sättas in efter behov, ett nära samarbete med Finnair och enkelt att komma vidare ut i världen.
Det är väldigt likt det som Air Åland har på gång när man byter operatör i augusti. Med Next Jet kommer Air Åland in i det internationella bokningssystemet och passagerarna slipper checka in på nytt när de fortsätter från Helsingfors eller Stockholm.
Men det kanske är som en läsare skriver i en kommentar, det spelar ingen roll vad bolaget heter så länge trafiken fungerar. Knappast hade heller de åländska bolagen satsat så mycket pengar som de gjort i Air Åland om det hade funnits annan, välfungerande trafik.
Frågan är vad de gör nu, när ett annat bolag väntar runt hörnet, redo att rycka in.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax