DELA
© Nya Åland

Hundratals miljoner i potten – men pengarna går Åland förbi

Spelvärlden omsätter lika mycket – eller mer – än både musik- och filmbranschen. Men Åland missar pengaregnet.
Spel har traditionellt varit en ungdomssysselsättning. Framför allt unga grabbar som blev sittande framför sina datorer eller tv-spel i timmar och åter timmar. Föräldrar som förfasade sig över ungdomarnas inaktivitet. Lärare som oroade sig för att spelen kom framom läxorna.

Men spelvärlden har förändrats. Mycket. Dels har spelarna från 80- och 90-talen vuxit upp, men fortsatt spela även i medelåldern. Spelande har blivit en kulturform. Men framför allt har spelen förändrats i och med de smarta telefonernas och surfplattornas intåg.

I dag går var och varannan runt med en hel bukett med spel i fickan dagarna i ända. Det är arga fåglar från Finland till en hårdsparkande Messi i Fifa till spel byggt av godis.

En rapport från spelbranschens sammanslutning Entertainment Software Association, ESA, som publicerades i fjol berättar också att fördelningen mellan könen har jämnats ut. I dag spelar nästan lika många kvinnor (48 procent) som män spel till vardags.

Den ökande kvinnliga delen spelare har också lett till en lika högljudd som behövlig debatt om sexism i spelvärlden.

Men mest häpnadsväckande är trots allt att spelbranschen omsätter så enorma pengar. Och nordiska spelutvecklare ligger i framkant när det gäller att kapa åt sig av kakan.

Minecraft uppfanns av Markus Persson som bildade bolaget Mojang. Spelet har sålts i över 17 miljoner exemplar. När spelet blivit för stort sålde han det till Microsoft förra sommaren för 2,5 miljarder dollar. En annan stor spelstudio i Sverige är Dice, som gjort bland annat Battlefield-serien åt speljätten EA. I går, när spelmässan Gamescom i Köln startade, var ett flertal av EA:s presentatörer för de nya spelen svenskar.

På den finska sidan har vi Rovio som grundades av bland andra Niklas Hed. Firman började med att tillverka spel åt mobiltelefontillverkare, men succén kom när man släppte Angry Birds till Iphone. Historien kan ni, miljarder har rullat in och är nu av sånt värde att det påverkar statskassan.

Värdet i spelmarknaden har påverkat. Enligt ESA hade inte mindre än 390 amerikanska college, universitet och tekniska skolor program för spelutvecklare, -programmerare och -designers. Uppenbarligen har spelbranschen en blomstrande framtid och den drar åt sig många, många talanger.

Miljarderna är satta i rullning, och många av dem rullar till Sverige och till Finland. Men vad är det som säger att inte också Åland skulle kunna kapa åt sig en del av den här kakan?

Spelutveckling är inte beroende av geografi eller infrastruktur annat än goda internetförbindelser. Det har vi. Säkert sitter det också ålänningar med idéer om spel.

Det vi inte har är en uttalad linje att locka till oss dessa utvecklare. Det vi inte har är en utbildning med inriktning mot denna nya och i högsta grad lönsamma bransch.

Vi har dessutom ett fantastiskt landskap att verka i, ett som torde ligga helt i linje med värden som sägs uppskattas av 80- och 90-talister. Miljö, natur, närodlad mat, god samhällsservice, lugn och ro.

Åland borde kunna bli Nordens Silicon Valley. Nästa stora spel, eller för all del uppfinning, skulle kunna växa fram bland röda granitblock.

Men då måste också samhället grunda för det. 390 skolor i USA har förstått. Har vi?