DELA
© Nya Åland

Hög tid att röja upp i den grå ekonomin

Arbetsgivare som använder sig av utländsk arbetskraft på ett sätt som står i strid med avtal och regler på arbetsmarknaden skadar betydligt fler än bara arbetstagarna.
Den nya regeringens satsningar på att städa upp i den gråa ekonomin är därför ytterst välkomna.

Under sommaren och hösten kommer arbetarskyddet på Åland att göra en intensiv granskning av åländska företag för att se om de följer lagen då de anställer utländsk arbetskraft. Nya Åland kunde i måndags berätta om de åtgärder som planeras.

Arbetarskyddets inspektioner möjliggörs delvis med resurser från riket. Aktionen var planerad redan tidigare men sammanfaller väl med den nya regeringens program där man går in för att på allvar göra något åt den grå ekonomin. Man kommer att satsa resurser på en omfattande informationskampanj och se till att tillräckliga medel finns för Finansinspektionen, åklagaren, skattemyndigheterna, arbetarskyddet och andra myndigheter.
I regeringsprogrammet sägs dessutom att man planerar att effektivisera kontrollen över anställningsfrågor inom byggbranschen genom att på byggen införa obligatoriska fotoförsedda id-kort med skattenummer. För byggbranschen införs även en skyldighet att varje månad lämna uppgifter om anställda och entreprenader till Skatteförvaltningen.

Inte en dag för tidigt. På Åland finns flera näringar där man ofta behöver ta in arbetskraft utifrån, som i byggnads- och servicebranschen, fisket och inte minst jordbruket.

Låt det inte råda något tvivel om det: den utländska arbetskraften behövs. Inom byggnadsindustrin räknar man med att 10 000 yrkeskunniga byggnadsarbetare pensioneras varje år i Finland, varav endast hälften ersätts av nyutexaminerade. Vi behöver med andra ord utländska arbetare för att möta efterfrågan, men givetvis ska samma lagar, förordningar och avtal gälla även dem.

De som vill förringa problemet ursäktar ofta situationen med att arbetarna trots allt tjänar bättre här än i sina hemländer. Det må vara hänt, men det handlar inte bara om pengar. På arbetsplatser där avtal inte följs kan man också befara att andra bestämmelser ignoreras, till exempel sådant som gäller arbetstider, arbetarskydd och säkerhet. När Byggnadsförbundet i fjol granskade 18 arbetsplatser i Mariehamn träffade man på flera sådana brister, särskilt vad gäller användningen av byggställningar, arbetsbockar, stegar och personlig skyddsutrustning som hjälm eller skyddsglasögon. I granskningen visade det sig dessutom att de utländska arbetarna ofta hade oklara kollektivavtalsbestämmelser och en lägre lönenivå.

Att upprätthålla rättvisa villkor och regler på arbetsmarknaden är inte bara för de utländska arbetarnas skull. Yles radionyheter berättade den 16 juni om undersökningar som visar att staten årligen förlorar 500 miljoner i skatteinkomster till den grå ekonomin.
Också laglydiga arbetsgivare drabbas, eftersom de hamnar i ett sämre konkurrensläge om det finns andra som struntar i avtal och bestämmelser.

Man kan se det hela som en jämlikhetsfråga i grund och botten. Men också som en fråga om hur vi vill att den fria rörligheten ska fungera. Ska vi ha två parallella arbetsmarknader med sämre villkor och löner för den ena? Enligt en utredning som Statistikcentralen gjort för Helsingin Sanomats räkning framgår att utländska arbetstagare på vissa håll i landet tjänar endast två tredjedelar av sina finländska kollegors löner.

Alternativet är en gemensam och öppen europeisk arbetsmarknad som bidrar till en sund samhällsekonomi och i det långa loppet gynnar såväl anställda som arbetsgivare. Men då krävs att avtal och regelverk följs av alla.

Axel Kronholm

axel.kronholm@nyan.ax