DELA
© Nya Åland

Hjälp företagen genom att minska byråkratin

Utmaningarna för den blivande åländska riksdagsledamoten är många, men inget är viktigare än att företagen mår bra.
I Nya Ålands riksdagsdebatt mellan de åländska kandidaterna i torsdags talades det mycket ekonomi. Skattesänkningar var det mest enande mantrat mellan kandidaterna, att skapa bättre villkor för små och medelstora företag var ett annat.

Mats Perämaa (Lib) var brutalt öppen när han konstaterade att välfärden och medborgarnas förmåner kommer att behöva skäras ned i framtiden om den finländska ekonomin ska kunna lyftas, andra var av motsatt uppfattning.

Många jämförelser med Sverige och vårt västra grannlands ekonomiska framgångar under krisåren lyftes fram.

Däremot berördes bara i svepande ordalag, och som faktiskt särskiljer Sverige och Finland en hel del, är byråkratin. Flera av kandidaterna talade om att göra det enklare att vara företagare i deras framtidsvision om Finland. Få var dock de direkta förslagen på hur detta kan göras.

Om vi lämnar beskattningen av företag åt sidan, dessa förändras relativt ofta och mest som en anpassningssamba – sänker ett land bolagsskatten följer ofta ett koppel efter inom kort. I stället bör man titta på andra områden som tillfogar finländska företag betydande kostnader som inte finns i Sverige.

Om man, som undertecknad, är uppvuxen och fostrad i det svensk systemet tänker man inte sällan att Sverige är byråkratins urmoder. Tills man flyttar till Finland. Språkproblematiken, att det är svårt att hitta tjänstemän som kan svara på frågor på svenska, är bara första barriären.

Regelverken är ofta snåriga, luddigt skrivna och öppna för tolkningar. Pappersexercisen är allt som oftast omfattande. Kort sagt: det är en djungel att ta sig igenom.

När Bill Clinton och Al Gore tog över Vita Huset i början av 90-talet inledde de direkt en utrensning av onödiga och försvårande regleringar. Det hela presenterades på en legendarisk presskonferens i Rosenträdgården där man hade pallvis med utrensade, onödiga regleringar och lagar. Den kommande finländska regeringen borde läsa det kapitlet i Clintons memoarer och dra lärdomar av det.

Det finns också direkt ekonomiska nackdelar för finländska och åländska företag jämfört med deras svenska motsvarigheter. Sjukskrivningsreglerna, till exempel. I Sverige får företaget betala betydligt mindre när en anställd är sjukskriven. I stället träder Försäkringskassan, staten, in och betalar sjuklön.

Ett annat område är semesterrättigheterna. Som arbetstagare är det förstås fantastiskt att ha rätt till sex, sju, åtta veckors semester. Men för företagen innebär det stora utmaningar när vikarier måste tas in i stället. I flera branscher har det skjutits till extra semester i stället för löneökningar i tidigare lönerörelser, men i ett läge när den finländska produktiviteten är på nedgång blir det en utmaning för många företag. Möjligen vore detta ett intressantare område att se på än de sänkta löner som några av kandidaterna i vår tv-debatt diskuterade.

Både för den kommande åländska riksdagsledamoten och hens kollegor kommer de närmsta fyra åren att vara en gigantisk utmaning. Med en skälvande, illamående finländsk ekonomi som dessutom lever med en jätte till granne som mår ännu sämre, kunde situationen se bättre ut.

Då gäller det att stödja de inhemska företagen på bästa sätt. Ett utomordentligt vore att låta företagare ägna sig åt sina företag i högre utsträckning och åt byråkrati och blankettifyllande i mindre.

1 KOMMENTAR

Comments are closed.