Hela Åland lever inte om alla skriker i mun på varann
En debatt som gick över styr visar att de många åländska kommunerna snart bara är en kvarnsten om halsen på Åland.
Under onsdagens debatt om skärgårdstrafiken bestod oss Ålands lagting med spiken i kistan för en fortsättning på gällande kommunindelning. Maken till knutpatriotisk skitkastardebatt har man sällan hört.
Det var som om lagtingsledamöterna gått hem, och kommunpolitikerna stod och gastade åt varann från varsin brygga.
Alla gamla argument som någonsin framförts mellan rivaliserande klaner kom fram. Det skramlades med kassaskåpsavtal och alla möjliga rubbningar, och det var inte värdigt Ålands lagting att hålla på så där. I parlamentet sitter man för att föra hela Ålands talan.
Här kommer ett förslag till konkret förändring.
1. Slå samman de åländska kommunerna till en stark enhet. Ålands kommun ska ha ansvaret för all serviceproduktion som faller inom den kommunala sektorn, från hälso- och sjukvård, till skola, omsorg, trafik och allt annat som berör människors vardag.
2. Renodla lagtingets och landskapsregeringens ansvar. På landskapsnivån ska lagar stiftas och lagarnas efterlevnad övervakas. Landskapsförvaltningen ska bestå av myndigheter med kontrolluppdrag och en lagberedning med tillräckliga resurser. Förvaltningen ska ge den politiska nivån ett bra beslutsunderlag.
3. Våra politiker ska vara politiker, och syssla med övergripande frågor, framtidsplanering och strukturer. De ska inte stå med skurvattnet till knäna med verkställande uppdrag, som att göra om turlistor.
4. Upprätta byaråd, sockenråd, kommunråd eller vad man väljer att kalla det, som samlar människor lokalt för saker de verkligen känner för. Om sanningen ska fram har ju inte rusningen varit stor till att engagera sig politiskt, men kanske om det inom givna ramar handlar om att göra konkreta saker tillsammans.
Detta betyder inte att Geta eller Föglö eller någon annan plats försvinner. Alla delar av Åland förblir. Vägarna, simplatserna, kyrkorna och åkrarna finns kvar, men arbetet organiseras på ett vettigare sätt, så att vi får ut mer för pengarna, och så att vi får en klar arbetsfördelning mellan dem som lagstiftar och dem som utför.
