DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Har vi nått peak-plast?

Strategier för att minska plastanvändningen blir allt vanligare, både för länder och stora företag.

Likt peak-oil kan vi vara på väg mot peak-plast, alltså att ersättarna snart blir mer lönsamma och mer eftersträvansvärda än plasten.
Plast är ett uppenbart stort problem för vår miljö. Det är ingen nyhet. Mikroplaster förorenar haven, i haven flyter plastskräp runt i enorma mängder, skräp som inte kommer att brytas ner under vår livstid.

Av världens alla plastprodukter, uppskattningsvis åtta miljarder ton, är det knappt en tiondel som återvinns. Enligt tidsskriften Science Magazine har 9 procent återvunnits, 12 procent har bränts och 79 procent har samlats på soptippar och i naturen. Mycket av vårt plastskräp har nått världshaven och flyter nu runt som stora öar där alla havsdjur får i sig oroväckande höga halter av mikroplaster. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt kommer det globalt ha producerats 12 miljarder ton plast år 2050.

Även på Åland görs insatser för att minska användingen av plast, bland annat genom kampanjer för att reducera antalet plastpåsar i mataffärerna. Det är bra. Landskapet har aviserat att en plaststrategi är på kommande, det är också bra. Och alternativen börjar bli vanligare, förhoppningsvis inspireras även andra till att se över alternativen.

Den största grossisten för frysmat i England har i dagarna lanserat sin plaststrategi. Grossisten ska sluta använda plast i sina egna produkter redan år 2023, alltså om bara fem år. I stället ska de använda papper när de packar sina varor och färdigprodukter. Just färdigmat packas oftast i plast och enligt Nigel Broadhurst, som arbetar för företaget, är just färdigmat i de svarta plastlådorna en stor miljöbov. Ett annat grossistföretag som finns i stora delar av västvärlden har en uttalad målsättning att bara använda material som kan återvinnas eller komposteras år 2025.

Frågan är om plastmaterialets roll har minskat innan dess. De nationella anti-plastavfallsstrategierna som många länder i dag har gått in för bidrar till utvecklingen av alternativa material som ersättare. Precis som att de utlovade nationella begränsningarna av fossila bränslen påskyndar utvecklingen inom bilindustrin kommer plasten, förhoppningsvis, att gå samma öde till mötes.

Den plast som redan existerar ingår i bland annat pilotprojekt för att ersätta den oljebaserade asfalten. Återvunnen plast som först görs om till pellets och sedan blandas ut i material som används för ytbeläggning av vägar används redan i flera länder.

Redan i dag används olika material för att minska den daliga konsumtionen av plast. Bland annat används stärkelse från potatis, majs eller cellulosa i stället för plast när engångskoppar för till exempel kaffe eller te produceras. Mjölkprotein, lera, glas, flytande trä – en typ av nedbrytbar plastliknande substans – till och med keratin från bland annat kycklingvingar och hår har presenterats som alternativ till plasten.

Utvecklingen kommer att fortsätta i och med att flera inflytelserika aktörer uttalat väljer bort plasten.

Kanske vi inte redan har nått peak-plast, men förhoppningsvis är det inte så långt kvar.