DELA
© Nya Åland

Har semestern spelat ut sin roll?

Juli månad är tiden för avkoppling, sol och bad. Men fem veckors ledighet är inte nog för att kompensera för ett år av stress.

Det är hög tid att omdefiniera vår syn på semestern.

 
”Arbetstagares årliga, av arbetsgivaren betalda ledighet för rekreation”. Så lyder Nationalencyklopedins förklaring på ordet ”semester”.

Finland ligger i topp med 30 betalda semesterdagar årligen. 1922 lagstadgades den finska semestern med sju dagars betald frist för arbetarna, ett antal som under årens lopp höjts två gånger till tolv respektive 24 dagar innan vi 1973 blev världsledande i lata, lediga sommardagar.

I takt med att semesterdagarna utökats har även förväntningarna på den stundande ledigheten intensifierats.

Enligt en studie gjord på Borås högskola upptar semesterdrömmar och planeringen av semestern en stor del av vår tid, till en sådan grad att det formar både vår vardag och oss som individer.

För många blir den stundande ledigheten ett stressmoment. Speciellt bland yngre blir semestern en prestation, där så mycket som möjligt ska uträttas och så många ställen som möjligt ska besökas.

De viktigaste semesterfaktorerna anses vara resor och avkoppling.

Samtidigt uppges en av fyra tjänstemän i det privata näringslivet vara tillgänglig för arbete även under semestern. Konsumtionshetsen är som störst under semestermånaderna och många rapporterar ångest och depression vid återgången till jobbet. De hälsobefrämjande effekterna av semestern har konstaterats ha kort påverkan och det spelar inte någon större roll hur lång semestern har varit.

Semesterångesten drar badlakanet av nutidens folkhälsoproblem. Vi är helt enkelt för stressade. Fem veckor av ledighet, oavsett hur världstoppande det är, är ett skrattretande litet plåster att lägga på ett köttsår som tillåts frodas under årets 47 övriga veckor.

En föreslagen lösning på den ohållbara situationen har varit färre, men effektivare arbetstimmar, så att mer tid kunde frias upp för fritid. Ledarredaktionen på DN efterlyser produktivitetsökningar som byts in mot en kombination av högre lön och kortare arbetstid under rubriken ”Ledighet åt folket”.

Det har varit tal om sex timmars arbetsdagar, men Lunda-professorn Bodil Jönsson går så långt som att marknadsföra en två timmars dag. ”Hoppar man från 8 till 2 timmars arbetsdag förstår folk verkligen att man måste göra saker på ett annorlunda sätt”, säger hon till Veckans Affärer.

Stenåldersmänniskan tillbringade bara en bråkdel av tiden vi gör med att arbeta och då var själva arbetet, att livnära sig genom jakt och bärsamling, införlivat i vardagen. Allt var ett kontinuum av fritid och jobb.

I samband med att produktionen ökat och vi blivit allt effektivare så har vi paradoxalt blivit mer överarbetade och stressade. Det är befängt att vi kan kalla oss moderna människor när vi inte ens klarar av att ha ledigt utan att förgås av ångest.

Om till och med semestern ger oss stress-symptom, vad är då poängen med de lediga julidagarna? Har semestern spelat ut sin roll?

Det är tid att tänka om. Att se annorlunda på semesterhetsen. Eller snarare att se annorlunda på årets övriga 47 veckor.

Ordet rekreation kommer från latinets recreare, att ge nytt liv. Kanske är det dags att ge nytt liv till hela vår tanke om återhämtning och vila? Att göra det till en del av en hållbar livsstil, och inte något som ska hinnas med under fem mygginfesterade, regnduggiga semesterveckor.