Har de som skall nyttja tunneln råd med den?
Hur mycket är 40 miljoner euro?
Det är en kvarts gammal miljard.
Det är priset på tre nya färjor på Föglölinjen alternativt 2 kk-hus och en halv färja.
Är det mycket eller litet? Det beror på vad man jämför med.
Lagtinget diskuterade i veckan som gick tunnel till Föglö. Få motsätter sig att möjligheten undersöks, åtminstone inte öppet och bestämt trots att inte heller utredningen är gratis. 1,5 miljoner euro är 9 gamla miljoner. Man bygger ett antal egnahemshus för den summan.
Men om man inte undersöker berggrunden så får man aldrig veta om det går att bygga en tunnel.
Det är sen, när utredningen är gjord och visar att bygget är möjligt, som problemen hopar sig.
Den stora frågan är vem man bygger för. Är det för Föglöborna i första hand? Är det för Föglö- och Kökarsborna? Är det för att få en snabb förbindelse till riket för varutransporter?
Och hur blir det med resten av skärgården?
Den sista frågan är sannolikt den som avgör tunnelns öde. Om svaret på de tidigare frågorna blir att tunneln är en för stor satsning för enbart Föglö och Kökar inklusive trafik över till Åboland, om resten av skärgården borde inkluderas för att satsningen skall få rimliga proportioner, då kan projektet ta väldigt lång tid att förverkliga.
Vi vet hur länge det tog att få Kökarborna övertygade om att kortrutt till Föglö ger snabbare trafik till fasta Åland. Villkoret när kommunen slutligen gick med på att tänka tanken var att det blir fast förbindelse från Föglö. I annat fall var det blankt nej.
Vi har redan i lagtinget hört Veronica Thörnroos (c) från Lappo säga nej till att dra trafiken till och från Brändö över Föglö. Den ”kortrutten” skulle enligt henne förlänga restiden med 45 minuter enkel resa. Camilla Gunell (s) med rötterna på samma Lappo är mer villig att undersöka också den möjligheten, men för den skull behöver det inte bli så.
Det nya i debatten är att det skall bäras upp en tunnelavgift. 1 miljon euro per år om man tror på näringsminister Jörgen Strand (fs) och majoriteten i landskapsregeringen. Trafikminister Runar Karlsson (c) behöver ingen avgift, han får tunneln lönsam ändå.
Herrarna har olika sätt att räkna. Om man enbart ser till bygg- och driftskostnader har Karlsson säkert rätt. Men en tunnel betyder mer än så. Den betyder att färjfolket får gå, det är ju för att få bort färjan som den byggs. Färjfolket är en välbetald grupp som bär upp en del av den kommunala ekonomin i skärgården. Någonstans måste det kännas.
Optimisterna räknar med att familjer kan flytta ut till Föglö när man finns på pendlingsavstånd – i tid räknat – från Mariehamn. Några kanske gör det. Men samtidigt får vi också räkna med att allt fler tar bilen till Mariehamn för att handla mat. Hur går det med butiken?
Om det alltså visar sig att det måste komma in avgifter för att få tunnelbygget att bära sig, då står vi inför ett stort problem.
Ute i världen tas det upp avgifter för dem som nyttjar motorvägar. Men det finns alternativ för dem som inte vill betala. Till Föglö och Kökar skulle det inte finnas några alternativ. När tunneln väl är byggd så finns det ingen färja. Som i och för sig inte är gratis den heller, men inte dyrare än att de fast bosatta klarar av det.
I budgeten för i år räknar man med 740.000 euro i avgifter. För hela trafiken. Visserligen stod färjorna till Föglö och Kökar för 55 procent av samtliga fordonstransporter i fjol – det är ju för fordonen men betalar – men det skulle ändå inte ge mer än drygt 400.000 euro. Vem skall betala de resterande 600.000 per år?
Kan man verkligen satsa 40 miljoner av samhällsmedel på en trafiklösning, som mer än fördubblar kostnaderna för dem som utnyttjar den? Och utan att kunna erbjuda ett gratis/ billigt alternativ?
Där finns något att fundera på.
