DELA
© Nya Åland

Handskarna är snörade – dags för kommunfajten

Landskapsregeringen vill slå ihop kommuner. Ålands kommunförbund gör klart för landskapsregeringen att en kommunreform inte är landskapets sak.

Let’s get ready to rumble!
Det engelska uttrycket är legendariskt i boxningssammanhang där matchutroparen vrålar ut sitt ”Let’s get ready to rumble” just innan gonggongen förkunnar att första ronden inleds. Det är ett passande uttryck inför det arbete som den nya landskapsregeringen ska inleda med att på sikt minska antalet kommuner i landskapet.

För allt tyder på att det kommer bli en fajt in i sista ronden.

I onsdags damp ett pressmeddelande från Ålands kommunförbund ned i inkorgen. ”Ålands kommunförbunds ställningstagande till regeringsprogrammet för Landskapsregeringen Sjögren” var rubriken, och även om tonen är hövlig och vissa delar i LR:s program tas emot positivt så är ändå budskapet klart: Det kommer att bli strid om ni försöker gå över huvudet på kommunerna.

Det är tydligt att kommunerna har tröttnat på landskapets vinglande hit och dit i kommunfrågan.

Den förra regeringen, ledd av Camilla Gunell (S), kunde aldrig enas om att ta ett tag om kommunstrukturfrågan. I stället kompromissade man sig fram till ett antal utredningar om samhällsservicen i stället. Planering, garantilag, väghållning, socialtjänst och digital agenda var alla områden som skulle samordnas.

Ålands digitala agenda, Åda, finns, men har problem. Kommunernas socialtjänst, KST, har i bästa fall blivit en halv reform men ligger nu i knät på kommunerna att ta vidare. Resten förpassades till runda arkivet.

Den nya regeringen, ledd av Katrin Sjögren (Lib), har en annan syn på kommunerna. I regeringsprogrammet slår man fast att sammanslagningar av kommunerna ska utredas på djupet och att en folkomröstning ska hållas. Målet är klart: färre kommuner på Åland. Åda ska man göra om. Vad som sker med KST är oklart.

Man kan förstå kommunernas frustration. Inte nog med att många kommuner slåss mot en bister ekonomisk verklighet, ökade kravställningar när det gäller kommunens utbud ökar och att den vardagliga utvecklingen av kommunen tar sin tid och kraft, så ska man också ta ställning till reformer som ändras med jämna mellanrum.

Det har slitit på kommuntjänstemän och annan personal. Förutsättningarna bli oklara, liksom framtidsvisionerna.

I pressmeddelandet låter Ålands kommunförbund den här frustrationen lysa igenom. Bland annat skriver man: ”Representanter för Ålands Landskapsregering bör avhålla sig ifrån nedlåtande kommentarer och svepande generaliseringar kring hur de Åländska kommunerna idag sköter sina lagstadgade skyldigheter.”

Alldeles uppenbart har en del kommentarer från regeringsföreträdare i lagtinget varit för slentrianmässiga och träffat kommunerna som giftpilar. Man kan förstås tycka att det är aningen överkänsligt. Men samtidigt är landskapsregeringen tydlig med att man vill ha med sig kommunerna i arbetet med kommunreformen.

Då är det inte det smartaste att reta upp samma kommuner.

Ekonomin och kommunfrågan kommer att vara den här mandatperiodens stora frågor. Att hålla finanserna i skick och ställa om landskapet för att möta framtidens utmaningar är oerhört viktigt. Utredningen av en eventuell sammanslagning av tre norråländska kommuner visade att det finns stora fördelar med större kommuner, och drog också slutsatsen att detsamma gäller för hela Åland.

Men om det arbetet inte ska gå i clinch och det hela rinner ut i sanden, krävs det kanske lite större ödmjukhet från de inblandade.

Kommunerna ska inte känna sig överkörda, men måste också öppna för att framtiden faktiskt kan mötas med en annan struktur än dagens.

Vägen dit, den kommer dock med all sannolikhet att innehålla både en och annan rallarsving.