DELA
© Nya Åland

Hälla ut ädla drycker enfaldig protest

Champagne är aktuellt på fler än ett sätt just nu – inte bara på Åland.
Medan vi på hemmaplan är upptagna med att få upp gammal champagne ur havet är man i Sverige mer intresserad av den som häller ut detsamma. Den som följer med svenska media har under de senaste veckorna fått bekanta sig med ett nytt begrepp, nämligen vaskning. Att vaska champagne betyder att man beställer in (om man nu gör det) två flaskor champagne, en att dricka och en som man ber servitören hälla ut i vasken. Detta efter att flera dyra inneställen bland annat på Gotland förbjudit den tidigare populära traditionen att spruta ut en flaska champagne över borden.
Enligt uppgift är det rika brats som med detta. En vidareutveckling är hamburgerdumpning, nämligen att beställa 50 burgare, äta upp en och kasta resten.
Man kan också sms-vaska, det vill säga per sms ge bort pengar till något garanterat onyttigt, onödigt och meningslöst.

Vad sägs? Meningen är förmodligen att den förment medelklassiga, medelålders allmänheten härvid ska gripas av indignation och förfäran över provokationen, på samma sätt som man tidigare skulle uppröras över att folk eldat upp pengar och flaggor, med det enda undantaget att detta inte är en ideologisk eller politisk provokation utan en markering av att man har mycket pengar, struntar i pengars värde samt att det finns andra som har mindre eller alldeles för lite.
Här finns förstås alla ingredienser i en modern myt – något spektakulärt och upprörande och något som alla hört talas om men få verkligen bevittnat. Enligt en rundringning som Dagens Nyheter gjort har det varit svårt att lokalisera en enda av de så kallade innekrogarna där det faktiskt skulle ha förekommit vaskning.

Enligt Marie Söderqvist, vd för trendanalysföretaget United Minds är vaskningen som fenomen också ett sätt att visa fingret åt allt vuxet, politiskt korrekt och ansvarsfullt – förbud, global rättvisa, rop på att rädda planeten, jämställdhet. ( DN, 1.8 2010)
Ok. Ur mitt medelålders, medelklassiga småstadsperspektiv låter det barnsligt och fånigt, men inte ett dugg provocerande.
Om det finns ungdomar som har så mycket av livets överflöd att det är värdelöst för dem är de snarast värda vår sympati och medkänsla. Ett liv där inget är ouppnåeligt, inget är för dyrt och där det inte finns något man måste kämpa för eller längta efter kanske känns perfekt när man är kring 20, men måtte bli oerhört tråkigt under de kommande dryga 60 åren man också ska leva.

Dessutom, ursäkta nu, är det väl närapå patetiskt att slösa med sånt man har för mycket av. Att vräka iväg något som man inte bryr sig om är väl inget. Visa mig en fattiglapp som vill visa att han eller hon är fri från och föraktar det materiella genom att först gneta ihop pengar till en och sedan två flaskor champagne, och sedan spruta ut den ena, så ska jag bli imponerad.
Champagne är en lyx- och flärd-dryck. Den är dyr. Den är exklusiv och har därmed hög status. Om man tror att man genom att förslösa något exklusivt med hög status uppnår detsamma för sig själv är man dum. Kort och gott.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax