Ge ungdomar bättre ekonomikunskaper
En fungerande privatekonomi är något av de mest basala för att man ska kunna leva ett drägligt liv i det åländska samhället. Men de senaste åren har ekonomin förändrats och högstadieeleverna behöver rustas bättre för framtidens ekonomiska utmaningar.
Förbättra undervisningen i privatekonomi. Det vill Ålands Framtid, Obunden samling och Centerns lagtingsledamöter göra. Tillsammans har de har lagt fram en åtgärdsmotion som föreslår att landskapsregeringen ska integrera undervisning i privatekonomi. Axel Jonsson står som första undertecknare.
Förslaget är lovvärt.
I dag är ekonomiundervisningen insprängd i flera olika ämnen enligt läroplanen. I samhällsläran lära man sig om olika, om den globala ekonomin, om olika ekonomiska system, sparande, lån, konsumtion, och skatter. I hemkunskapen får eleverna lära sig att göra upp en budget. Det är en bra början. Men med tanke på hur mycket ekonomin utvecklats de senaste decennierna måste man tänka bredare.
Konsumtionstakten är betydligt snabbare än vad den var för några decennier sedan. Och enligt statistik från Statistikcentralen skuldsätter sig ålänningar under 24 år allt mera samtidigt som de disponibla penninginkomsterna minskar.
Genom den digitala revolutionen har också pengar blivit mer abstrakt än tidigare. Kontanter blir ovanligare medan handeln med digitala varor som böcker, musik, appar och filmer ökar fort.
Genom smarttelefonerna kan barn och ungdomar, precis som alla andra, köpa kläder, teknik, spel och tjänster med bara några knapptryck. Har man tillgång till ett kreditkort kan det bli en dyr läxa.
Delningsekonomin växer i en rasande takt. Många ungdomar har bott på Airbnb under semesterresor i stället för de klassiska hotellen eller vandrarhem, åkt Uberbilar i stället för taxi eller blivit fixat jobb via Instawork. Delningsekonomin riktar sig till unga och därför är det viktigt att de får information om vad den innebär och vilka för- och nackdelarna är. Speciellt eftersom en del av företagen som utgår från delningsekonomin tänjer på lagens gränser.
Det har blivit vanligare att barn får till exempel aktier och fonder i dopgåva eller konfirmationspresent. I takt med det har också barnens intresse för ekonomin ökat. Därför borde det inte vara svårt att för lärarna att göra undervisningen intressant och relevant, förutsatt att lärarna har den kunskapen.
Ytterligare motivering till att öka undervisningen i privatekonomi är att många ungdomar börjar sommarjobba allt senare. Medan man tidigare började sommarjobba i tidiga tonåren är ett sommarjobb inte ens självklart när man blir myndig i dag. En av konsekvenserna blir att ungdomarna börjar tjäna egna pengar i ett senare skede och således kommer förståelsen för pengars värde in senare.
Levnadsstandarden på Åland är väldigt hög. Därför är det bra att påminna eleverna om pengars värde och vad som krävs för att upprätthålla eller öka den levnadsstandard som föräldrarnas inkomst innebär. Eller för att uttrycka det rakt ut; det är bra att påminna barnen om att en den nyaste mobiltelefonen inte är en mänsklig rättighet.
Timresurserna är redan begränsade. Men ett förslag är att ekonomidelen, som redan ingår i högstadiets hemkunskapsundervisning, utökas. Det är viktigt att eleverna lär sig laga mat. Men det kan bli väldigt torftiga middagar om det inte finns några pengar i plånboken.
Under de senaste dagarna har julkyrka för dagisbarn debatterats. Nyan har förordat att det inte är dagis ansvar att ge barnen en andlig fostran utan föräldrarnas. Kunde man därför hävda att det är föräldrarnas uppgift att ge barnen verktygen för att klara ekonomin? Självklart vilar också ett stort ansvar på föräldrarna. Men föräldrarnas kunskap räcker kanske inte alltid till och hela Åland gagnas av att ungdomar har så pass goda kunskaper i ekonomi så att de kan stå på egna ben den dag det behövs. En fungerande privatekonomi är något av det mest basala för att man ska kunna leva ett drägligt liv i det åländska samhället.
