DELA

Ge Finland en könsneutral äktenskapslagstiftning

På fredag tar Finlands riksdag ställning till medborgarinitiativet för en könsneutral äktenskapslag.
I förra veckan röstade riksdagens lagutskott nej med rösterna 8-9 i denna fråga där partierna tillåter sina medlemmar att rösta enligt sitt samvete, utan partidisciplin.
I riksdagen förväntas det bli en knapp majoritet för en förändrad och könsneutral lagstiftning, enligt en enkät som Finska notisbyrån låtit göra.

Vad är det då frågan om? Varför är det viktigt med könsneutral äktenskapslagstiftning? Vilka är argumenten emot?
I medborgarinitiativet lyfter man fram ojämlikheten i juridisk statuts för dem som ingått partnerskap och för dem som ingått äktenskap.
Partnerskap är juridiskt svagare än äktenskap, och ger bland annat inte parterna rätt att ta varandras efternamn. Adoptionsrätten saknas, och människor i ett parförhållande där den ena parten genomgått en könskorrigering måste registrera om sitt äktenskap till ett partnerskap.

Eftersom Finland i dag är en sekulär stat där äktenskapet inte är i första hand en religiös utan en juridisk fråga, finns egentligen inga rimliga formella argument för att särbehandla vissa människor önskan att ingå äktenskap. Argumenten emot handlar i stället om värderingar, med grund i tradition, moral och religion.
Det finns till exempel de som tycker att det är ok med partnerskap för homosexuella, men att äktenskapet är något som instiftats och bara ska vara för man och kvinna. Det finns de som tycker att homosexualitet är en synd eller sjukdom, och skyggar för tanken på rättigheter över huvud taget för människor med ”avvikande” sexualitet. Det finns de som vänder sig emot möjligheten för homosexuella par att adoptera barn, trots att screening-processen förstås skulle vara rigorös eller mer för dem som vill försöka adoptera.

Nästan alla argument mot en könsneutral äktenskapslagstiftning har fortfarande sin grund i fördomar, okunskap och främlingskap inför sexuella minoriteter som visserligen alltid funnits men inte förrän i våra dagar kunnat kliva fram och säga att de liksom alla andra människor har rättigheter.

Det bekommer inte Finland, som modern och sekulär rättsstat, att som stat lägga sig i människors privatliv. Äktenskapet är så långt det angår staten ett juridiskt avtal, och det vore en skandal om riksdagen inte i denna fråga förmår följa en majoritet av befolkningen i en fråga där det faktiskt inte kan vara en högljudd minoritet som får styra.

I somras ordnades Pride-parader på många nya ställen, bland annat i Mariehamn och Jakobstad, två små städer i periferin, där man kunde förvänta sig att fördomar och fördömanden frodas.
Så var icke fallet. I stället fanns stora grupper vanliga människor med olika preferenser och politiska färger, som bara väntade på att få visa sympati och solidaritet i en fråga som raskt blivit allt mindre laddad.
Det är dags att de folkvalda i Finland inser att folket sprungit om dem i fråga om vidsynthet och ren vardagsinsikt. Det är inte så himla farligt om bögarna och flatorna får ärva sin makar och slipper krångla med huslån.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax