Ge 16-åringar rösträtt – de är mognare än ni tror
Det finns ett förslag om att sänka rösträttsålderns till sexton år i kommunalvalen på Åland. Det innebär alltså inte att sextonåringar ska kunna ställa upp i valet. Men de kan rösta. I kommunalvalet. Det är en utmärkt idé.
De som inte vill tillåta sänkt rösträtt anser att omyndiga personer inte ska få ansvaret att bestämma över samhället. Att sextonåringar inte är tillräckligt mogna eller insatta. Att personer som inte ens får kandidera i kommunalvalet inte ska få välja vem som ska styra kommunen.
Eller ännu värre, att personer som inte är betrodda att köpa alkohol inte ska få fatta beslut om kommunens väl och ve.
Men i hur många år har beslutsfattarna sagt att de vill involvera ungdomarna i politiken? Genom att sänka rösträttsåldern i kommunalvalet visar man ungdomarna att man menar allvar med orden. Genom att låta sextonåringar rösta i kommunalvalen kan man också få in yngre krafter i kommunalpolitiken eftersom de troligen tenderar att rösta på yngre kandidater.
Och, ärligt talat, bara för att man är myndig är man inte automatiskt mogen, engagerad och insatt i samhället.
Vi har en tendens att idiotförklara ungdomar. Men genom den tekniska utvecklingen är våra ungdomar väldigt insatta i vad som händer i världen. Och forskning visar att bland annat den förbättrade födan gjort att deras hjärnor är smartare än motsvarande åldersgrupp på 60-talet.
Det finns forskare som menar att 16-åringars och 18-åringars hjärnor är lika mogna.
Det vi kan vara rädda för är att de unga är mer radikala än vad vi ”mogna” väljare är. Den svenska forskaren Patrik Lindenfors säger att undersökningar som gjorts i länder där man redan infört 16-års rösträtt visar att det inte leder till omvälvande valresultat.
Lindenfors påpekar också att det redan finns en massa olika åldersgränser i samhället, exempelvis straffmyndighet, mopedkort (15 år), köpa starksprit (20 år) , så det är inte konsekvent myndighetsåldern som är rättesnöret.
I praktiken innebär 16-års rösträtt ändå att de flesta ändå får rösta först senare eftersom vi bara har kommunalval vart fjärde år.
EU har nyligen rekommenderat att alla medlemsländer ska sänka rösträttsåldern i EU-valen till 16 år. Många EU-länder har redan sänkt sin rösträttsålder i lokala val. Och i de två senaste kyrkovalen i Finland fick sextonåringar rösta.
Utfallet av det har vi inte fått svart på vitt, men i det senaste kyrkovalet ökade valdeltagandet inte. I Norge har man märkt att 16-års rösträttsålder leder till högre valdeltagande även framöver.
Är vi rädda att samhället omstörtas av en hop omogna sextonåringar som stormar till vallokalerna och röstar på radikala konstiga typer. Vem definierar vilka typer som är konstiga?
Situationen i de nordiska länderna visar att medborgarna har väldigt olika syn på den definitionen.
Ju fler som kan engagera sig i det samhälle vi lever, desto bättre. Tänk, kvinnor fick rösträtt till slut fast de ansågs mindre begåvade än män, ha svårt att se helheter och fatta beslut.
Kanske vi kan vara klokare nu och engagera fler medborgare i samhället?
