DELA
© Nya Åland

Ganska skarpt tonläge i konstitutionell kris

Lantrådet höjer rösten för att sätta sig i respekt hos makthavarna i Helsingfors. Och riksdagsledamoten talar om konstitutionell kris.
Situationen är aningen delikat och Åland kanske har trumf på hand i grälet om vindkraftspengarna.
Det är inte så ofta man från åländsk sida höjer rösten gentemot Helsingfors även om det numera förekommer mindre ofta att man är artig bara för artighetens skull, för att inte verka oartig.
Lantrådet Viveka Eriksson (Lib) tänker hålla ett ”ganska skarpt tonläge” i mötet med näringsminister Mauri Pekkarinen (C) i morgon. Och riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér talar om konstitutionell kris, helt förbluffad över att man på ministeriehåll i Helsingfors ifrågasätter Ålandsdelegationens ställning.
Man får hoppas att den information som sprids i riksdagens och regeringens korridorer i dag och i morgon får en och annan att tänka om. Eller tänka till

Hanteringen på rikssidan av stödet till förnyelsebar energi är inte optimal. Ett mindre artigt uttryck kunde vara undermålig. Först konstaterar man att Åland inte kan ingå i det nya stödsystem, som nu byggs upp för att landet skall nå ner till EUs utsläppsmål. Sen ändrar man en bestämmelse i en skattelag, som gäller också på Åland, till näringslagstiftning, som inte gäller på Åland. Och vips blir Åland utan också sådant stöd, som tidigare har betalats ut.
Och allt detta utan att diskutera när och hur och varför ändringarna görs. Och till vilken nytta.
Det kan finnas viss logik i det en del tjänstemän i Helsingfors säger. Nämligen att Åland får sin klumpsumma och kan betala ut stöd från den. Det här gäller den höjda accisen, som skall betalas av alla elkonsumenter i landet, men betalas ut som stöd till produktion av el från förnyelsebara källor enbart på rikssidan.
Höjningen av accisen är kännbar, det behövs mycket pengar för att stöda den nya energin och få ner utsläppen. Av den totala summa staten tar in, också från Åland, får Åland via klumpsumman 0,45 procent. Det, säger tjänstemännen i Helsingfors, kan Åland använda för att stöda sin produktion av vindkraft.
Som sagt, det resonemanget är logiskt. Det är ju det klumpsumman är till för – Åland skall ekonomiskt kunna sköta det Åland har behörighet över.
Men det är litet kortsiktigt.

Vi vet inte hur långt pengarna i klumpsumman räcker. Vindkraft är inte billigt att bygga upp och producera. Men med den vindkraft man kan få ut på Åland skulle Finland kunna göra sig av med en stor del av de utsläpp man enligt EU måste göra sig av med. Så varför inte samråda?
Det skarpa tonläget betyder att om det inte går att komma överens med Helsingfors så blir Bryssel följande instans. Och vad kan Bryssel göra?
Detta med minskade utsläpp är ett EU-direktiv. Eftersom Åland är med i EU och har behörighet på området så måste Åland uppfylla direktivet. Det hjälper alltså inte om Finland kan visa att man utan åländsk hjälp har nått EUs utsläppsmål, till och med med råge – Åland måste också vara med på tåget. I annat fall blir Finland prickat.
Och hur skall Åland kunna vara med på tåget om Åland överhuvudtaget inte är inkopplat i de planer och system som görs upp i Helsingfors?
Det är kortsiktigt och onödigt.

Och så detta med Ålandsdelegationen. Frågan gäller om staten kan betala ut stöd till vindkraften på Åland trots att Åland har behörighet över näringslivsfrågorna.
Ålandsdelegationen säger att det går att göra om man kommer överens om det. Men man måste inte.
På berörda ministerier säger man att det inte går att betala stödet till Åland, det finns juridiska hinder.
Varför tror inte regeringen på sitt eget organ, statsrådet tillsätter hälften av medlemmarna i delegationen, lagtinget den andra hälften. Ålandsdelegationens ställning och uppgifter finns klart utsagda i självstyrelselagen, som har stiftats av riksdagen.
Nu ställer Nauclér och landshövding Peter Lindbäck hoppet till riksdagens grundlagsutskott, som känner till Ålandsdelegationen och åländska särförhållanden något bättre än många andra institutioner. Och efter det har vi presidenten, som också brukar vara en pålitlig person i frågor där någon av okunskap eller annat försöker köra över Åland.
Men på något sätt tycker man att det inte skall behöva gå så långt.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax