DELA
© Nya Åland

Fredssamtal viktigare än någonsin

Ålands fredsinstitut ordnar nya Kastelholmssamtal i vår, samtal som är lika relevanta nu som förra gången de ordnades 2014.
Kastelholmssamtalen ger möjlighet för några av områdets framstående forskare att mötas och prata om fredliga konfliktlösningar.

Samtalens viktigaste roll är den diskursiva. Ordens makt är stor när det kommer till det allmänna medvetandet. Vad vi pratar om och hur vi pratar om det spelar stor roll för hur vi som individer, regioner, nationer och överstatliga regioner tolkar vår verklighet och det har en inverkan på vilka prioriteringar vi gör.

Att styra det allmänna samtalet är att styra det mänskliga medvetandet och vår egen omvärldsanalys ser ut på olika sätt beroende på vilka ”glasögon” vi har på oss. Ålands fredsinstitut gör ett nytt försök att möjliggöra för människor att ta av sig de militära glasögon som i dag styr vår tillvaro.

Europa och Norden präglas i dag av en militär diskurs. Ett tydligt exempel på det är den svenska debatten om försvaret som har fått stor uppmärksamhet de senaste åren. Frågan om hur länge Sverige kan försvara sina gränser mot Ryssland och ett eventuellt medlemskap i Nato har också ekat genom den allmänna uppfattningen. Vårt fokus har lagts på riskerna med en rysk invasion av Finland och Sverige och frågan vi ställer oss är hur länge vi med vapenmakt kan stå emot innan fördämningarna rasar. Vi fokuserar på det, därför växer relevansen.

Däremot pratar vi inte om hur vi kan arbeta med att stärka civilsamhället och demokratiska rörelser i Ryssland. Vi pratar inte om konfliktförebyggande åtgärder som nätverkande och utbyte, vi ser bara det militära hotet som knappast minskar när vi skärmar oss mot andra och pratar om upprustning. Genom det militära bildspråket präglas vi bland annat av Orbans taggtråd och vi hör världsledarna prata om att bomba Islamiska staten för att stoppa deras framfart.

I den militära diskursen blir världen en kallare och mindre vänlig plats.

Putins stridsflyg och pansarvagnar är givetvis lika verkliga oavsett om vi pratar om dem eller inte. Men i dag blundar vi för fredliga metoder att mötas över nationsgränserna, att nätverka istället för att motverka. Om vi hela tiden matas av retorik som fokuserar på den militära strategin tar den över vårt allmänna medvetande och begränsar vårt synfält för andra lösningar.

Åland har chansen att vara en förebild.

Ålandsexemplet som Nationernas förbund mejslade fram bär med sig en betydelsefull lärdom i allt mer turbulenta tider. Varför kan vi inte föra en diskussion om Ålandsexemplets eventuella roll i den rådande konflikten i Ukraina där en rysk minoritet vill tillhöra Ryssland som på de grunderna invaderade suveräna Ukraina och i förlängningen destabiliserar Europa.

Genom att lyfta Ålandsexemplet på agendan väcker vi nya tankar som i sin tur kan skapa nya lösningar. Genom att medvetet och ihärdigt nöta in den fredliga diskursen kan Åland och dess fredsinstitut skapa ringar på vattnet som räcker längre än Östersjön. Det är måhända något naivt att tro att Ålandsexemplet blir det internationella prejudikatet för konfliktlösning men det är ett tappert försök att återigen lyfta frågan om fred istället för krig på agendan.