Från vardagsrummet till intåg på börsen
I går börsnoterades Spotify, den svenska musikströmningstjänsten som var med och revolutionerade sättet vi konsumerar populärkultur på nätet.
Men hur ska man värdera ett företag som aldrig har delat ut någon vinst?
Mellan 1999 och 2014 föll musikindustrins intäkter med 40 procent. Orsaken var den illegala fildelningen som erbjöd smidigare och billigare alternativ till skivhandeln, medan de digitala betallösningarna fortfarande släpade efter.
I stället för att utmana den illegala fildelningen tog skivbolagen modell efter den fysiska försäljningen, det vill säga att konsumenterna tvingades köpa en låt eller ett album i taget.
I dag har strömningstjänster en självklar plats i vårt sätt att konsumera musik. Och det var själva strömningen och abonnemangstjänsten som blev nyckeln till framgång.
I stället för att äga upphovsrättsskyddat material i form av cd-, eller vinylskivor, DVD eller VHS-filmer eller mp3-filer kunde konsumenterna, till ett lägre pris, i stället prenumerera på materialet. Spotify vände först upp och ner på hela musikindustrin, och sedan blev företaget musikindustrins livlina.
Förväntningarna har varit höga på börsintroduktionen och det har spekulerats i att bolaget kommer att värderas så högt som 16 miljarder euro, även om ingen kan veta hur värderingen ser ut efter att börsens prissättning stabiliserats. Om värderingen skulle visa sig stämma skulle musikströmningstjänsten gå om bland annat H&M i börsvärde.
Ett av de stora frågetecknen är hur attraktivt ett bolag som aldrig har delat ut någon vinst är. Spotify har på drygt elva år växt till att ha 157 miljoner användare och är den mobilapplikation som används flest minuter globalt. Men de har aldrig delat ut någon vinst.
Spotify omsatte drygt 3,4 miljarder euro 2017. Men cirka femtio procent av intäkterna går till de som skapar musiken, sammanlagt har de betalat över 8 miljarder euro för rättigheter. Den andra halvan av intäkterna har gått tillbaka in i företaget.
Analytiker tror nu att Spotify kommer att tvingas anpassa sin modell på sikt för att kunna generera vinst till de som väljer att investera. Det kan göras genom att höja priset för prenumerationerna.
Ett annat alternativ är att begränsa användningen, det vill säga att användarna inte får tillgång till allt innehåll genom en vanlig prenumeration utan måste betala tillägg för att nå hela musikkatalogen.
Förhoppningsvis väljer företaget att hålla hårt i sin användardata. Den senaste tidens debatt om metadata har tagit fart efter nyheten om Cambridge Analytica, som utnyttjade uppgifter från 50 miljoner facebookanvändare för att rikta innehåll på Facebook till en viss målgrupp i syfte att påverka valrörelser.
I USA:s senaste presidentkampanj genomförde Cambridge Analytica påverkningskampanjer, även i Storbritanniens EU-val.
Spotify samlar också in användardata om sina kunder, och marknadsför det på sin hemsida. De skyter om möjligheten att kunna skräddarsy konserter inom vissa geografiska områden där strömingen av en specifik artist är stor.
Det är tack vare, eller på grund av metadatan. De uppgifterna delar Spotify med artisterna som distribuerar sin musik genom tjänsten.
Spotify har varit med och revolutionerat vårt sätt att konsumera populärkultur på nätet. Förhoppningsvis urholkas plattformen inte av vinstkrav från kortsiktiga spekulanter.
Förhoppningsvis kommer lyssnarna forsätta att vara strömningstjänstens främsta fokus.
