DELA
Foto: iStockphoto

Frågetecknen blir bara fler

Storbritanniens premiärminister Theresa May har undertecknat landets officiella ansökan om ett EU-utträde. Nu kan de svåra frågeställningarna börja bearbetas.
29 mars 2017. Datumet då Storbritannien lämnade in sin ansökan om att träda ut ur EU har redan en given plats i historieböckerna. För första gången i EU:s 60-åriga historia väljer ett land att träda ut ur den europeiska gemenskapen. En sorglig dag för det europeiska fredsprojektet.

Hittills har ingen velat dansa på britternas grav i Bryssel genom att börja prata om möjligheterna som öppnas upp när landet lämnar. Många frågor har därför fått det diplomatiska svaret ”det är för tidigt att säga”. Men när artikel 50 nu triggats kan arbetet och diskussionerna om det köra i gång på allvar. Och arbete och frågor finns det gått om.

Ur ett åländskt perspektiv finns det tre frågor som sticker ut när artikel 50 nu triggats.

1. I dag bor kring en miljon britter i ett annat EU-land. 80 av dem på Åland. Britterna har fortsättningsvis ett EU-medborgarskap, men hur det ser ut efter att förhandlingarna är över är oklart. Vad händer med britternas rättighet till till exempel sjukvård och rätt att arbeta?

Motsvarande fråga kan ställas om de 2,9 miljoner EU-medborgare, till exempel ålänningar, som i dag bor i Storbritannien. Fram till dagsdato har inte fått några garantier om att de får stanna när förhandlingarna är över.

Vad händer med de tiotals åländska studerandena som pluggar i Storbritannien? Efter Sverige och Finland är Storbritannien det populäraste landet att studera i bland ålänningar, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrås statistik från 2015.

Kommer de åländska studenter som vill plugga på universiteten i Storbritannien fortfarande kunna göra det i samma utsträckning?

2. Till skillnad från vad många inledningsvis trodde verkar britterna vara beredda att lämna EU:s inre marknad. Det är negativt ur flera aspekter.

Storbritannien har länge varit en förespråkare för frihandel. Det har gynnat små exportdrivna ekonomier som de nordiska länderna och i förlängningen också Åland. I dag är Storbritannien Finlands sjätte viktigaste exportmarknad. Relativt få åländska företag har i dag direkthandel med Storbritannien. Men andrahandshandeln är väsentlig.

Den inre marknaden har ofta stått i fokus för brexit-rapporteringen. Det faktum att Storbritannien sannolikt också lämnar EU:s tullunion har det talats mindre om.

Väljer landet att satsa på en protektionistisk handelspolitik finns det en stor risk för att det blir tull på varor. Det är inte bra för någon. Myndigheten för utrikeshandel i Sverige, Kommerskollegium, har räknat ut att svenska företag får betala 2,1 miljarder kronor i tullavgifter.

Vad motsvarade siffra är för de åländska företagens del är inte kartlagt. Men billigare än nu blir det knappast inte. Vågar åländska företag teckna handelsavtal med brittiska företag när ingen vet hur framtida tullar kan slå?

City of London är ett av världens största finanscentrum. Finanscentret varnade klart och tydligt för brexit. Vilka de konkreta följderna blir är, som med så mycket annat, oklart. Men både åländska banker och försäkringsbolag kan påverkas om finanscentret börjar gunga.

3. Ur den åländska självstyrelsepolitikens perspektiv är europaparlamentarikerplatsen i parlamentet den primära frågan. Om och hur de brittiska parlamentsplatserna ska delas ut är ännu högst oklart.

Diskussionen om de 73 platserna börjar och ska Åland ha en chans måste man allra senast nu inleda arbetet. Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) meddelade i går i lagtinget att landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp för parlamentsplatsen. Dessutom ska Åland ingå i den finländska kommitté som utreder följderna av brexit.

Det ger en bra möjlighet att jobba för en parlamentsplats och få information om vad som händer.