DELA
© Nya Åland
Foto: Jonas Edsvik

Fortsätt kritisera – men håll god ton

Det är rimligt att tillåta ett högre tonfall och starkare åsikter på insändarsidorna än på nyhetsplats. Pressetiken sätter ändå gränser för vad en insändarskribent kan påstå.
Kristen julkyrka för dagisbarn. Landskapsregeringens beslut att inte ge Jarl Danielsson fortsatt förtroende som Pafs styrelseordförande. Regnbågsdag i Godby högstadium.

Den senaste månaden har flera hetsiga debatter ägt rum på Nya Ålands insändarsidor och på sociala medier. Därför vill vi upprepa insändarsidornas regler. Nya Åland ansvarar, med chefredaktör Anna Björkroos i spetsen, för allt som publiceras i våra kanaler och för att debattklimatet i dem är gott.

Insändarpolicy

• Redaktionen måste ha både skribentens namn och kontaktuppgifter.

• Vi publicerar i regel inte anonyma insändare som riktar kritik mot namngivna personer. Ska man kritisera någon ska man uppge vem man är.

Vi kan ta in anonyma insändare i fall det finns goda skäl. Den bedömningen gör redaktionen. Om du skickar in din insändare anonymt skyddas du av lagen om källskydd och vi avslöjar inte din identitet.

Vi tar inte in rasistiska, sexistiska, sekteristiska eller språkdiskriminerande insändare. Vi tar inte in insändare på andra språk än svenska. Vi tar inte in könsord och svordomar.

Vi undviker kampanjer och drev. Om angrepp på sak, person eller parti fortgår under för lång tid stoppar vi dem.

Om en insändare refuseras kontaktar vi skribenten.

Skriv helst inte över 2 500 tecken. Nyan har ingen fastslagen längdbegränsning, men kortare insändare publiceras snabbare.

En av de största skillnaderna mellan etablerade medier och sociala medieföretag, som Facebook, är att de flesta mediehus förbundit sig att följa god journalistisk sed. Så även Nya Åland. Det har vi gjort sedan starten 1981. Till skillnad från till exempel Facebook har och tar Nyan ett publicistiskt ansvar genom att arbeta för ett gott debattklimat.

I Finland är det Opinionsnämnden för massmedier (ONM) som slår fast vad som är god journalistisk sed. De slår fast att ”de insändare som publiceras i tryckta tidningar väljs ut, redigeras och korrigeras språkligt.

Redaktionen ansvarar även för att kontrollera fakta i de insändare som valts ut för publicering, på samma sätt som till exempel i kolumner och ledare” (beslut: 16.12.2015).

Om Nyan inte följer reglerna kan vi prickas av ONM. Vi kan också fällas för till exempel ärekränkning, hets mot folkgrupp eller förtal i en rättsprocess.

Anonymitetsfrågan är aldrig enkel, svart eller vit. I ett litet samhälle där alla känner alla kan det finnas ett behov av att ventilera sina åsikter anonymt.

Om inte tidningarna tar in anonyma inlägg pågår debatten i andra forum. Så har åländska publicister tidigare motiverat anonyma inlägg. Till skillnad från Facebook har vi ett publicistiskt ansvar. Därför säger vi varken kategoriskt ja eller nej till anonyma insändare.

Grundregeln är att insändare inte ska vara anonyma, men undantag kan förekomma. Redaktionen huruvida en anonym insändare publiceras eller inte.

PK-eliten censurerar, ropar någon. Nej, debattinläggen i Nyan får och ska fortfarande vara kritiska och vassa, men de ska basera sig på god ton och faktapåståenden ska kunna bestyrkas. Annars refuseras inläggen. Det är en kvalitetsmarkering.

Linjedragningen ställer högre krav på oss, framförallt undertecknad som ansvarar för debattsidorna i tidningen. Men det ställer också högre krav på insändarskribenterna, eftersom de ska vara beredda att kunna backa upp sina påståenden med fakta om vi ber om det.

Tröskeln för att delta i det offentliga samtalet ska vara låg. Samtidigt vill Nya Åland inte understöda en utveckling där kränkningar från anonyma skribenter gör att allt färre vågar skriva undertecknade insändare. Det vore ett svek mot vårt demokratiska uppdrag och mot våra läsare.

Sammanfattningsvis : Fortsätt skriva insändare, bråka gärna. Men håll god ton genom att fokusera på sak och inte person.