DELA
© Nya Åland

Föroreningar borde förena

Det spända säkerhetspolitiska läget kring Östersjön får inte stoppa samarbetet för ett renare hav.

Helcom-samarbetet är ett bra exempel på att gemensamma problem måste lösas tillsammans.
Tvångsannekteringen av Krim och inblandningen i den beväpnade konflikten i Ukraina.

Nej. Rysslands och EU:s relation är långt i från bra.

Det spända läget syns också i Östersjöregionen. Tonläget har hårdnat.

Men det finns också positiva exempel på hur länderna kring vårt gemensamma hav samarbetar. Ett är Helsingforskommissionens arbetsgrupp Helcom Maritime Working Group.

I förra veckan prisades den av Östersjöfonden för sitt arbete för ett renare Östersjön. Ett av de största symboliska framstegen är när de nio medlemsländerna kom överens om att passagerarfärjor inte får dumpa sitt toalettavfallsvatten efter år 2021. En viktigt överenskommelse, även om den kommer på tok för sent.

Helcom har inte någon juridisk makt. De gemensamma spelreglerna bygger på att medlemsländerna kommer överens sinsemellan och sedan följer överenskommelserna. Det kan ge ett tandlöst intryck. Det kan organisationen också kritiseras för att ha varit i bland,.

När Helcom grundades 1974 var maktbalansen kring Östersjön en helt annan än den är i dag. Sovjetunionen var en viktig maktfaktor både i sig själv och genom Warszawapakten. På andra sidan stod Finland, Sverige, Danmark och Västtyskland. Bara Västtyskland och Danmark hörde till EU.

Strukturen visade ändå sin styrka när Sovjetunionen föll samman. Kommissionens framtid var osäker, men genom att fokusera på gemensamma problem hittade man en gemensam väg framåt. Man fokuserade också på landbaserade industrier och deras utsläpp för att 1992 publicera en lista med 162 heta punkter i alla länder. I dag är majoriteten av de listade problemen undanröjda.

Utmaningarna tar inte slut. Östersjön mår fortfarande dåligt. För även om Nya Åland nyligen kunde berätta att kväve- och fosforutsläppen i Östersjön minskar finns det inga tecken på att kväve- och fosforhalterna i havet sjunker. Det beror på att näringsämnen vi pumpat ut i decennier fortfarande finns kvar i stora reserver.

Hur övergödningen och miljögifterna påverkas av ett allt varmare havsvatten till följd av klimatförändringen vet forskarna inte ännu. Det enda man vet är att syrebristen ytterligare förvärras och att allt sker snabbare än väntat. Det säger Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo akademi, till Nyan.

Det är en enorm utmaning för alla samhällen runt hela Östersjön.

En av dagens stora utmaningar i Helcom-samarbetet består i att maktbalansen mellan medlemsländerna förändrats rejält sedan 1992. Nu hör alla Helcom-länder, förutom Ryssland, till EU. I dag består maktblocken därför av EU-länderna på ena sidan och Ryssland på den andra.

I praktiken ska alla beslut som organisationen fattar välsignas i Bryssel och Moskva som båda ligger långt bort från Östersjön. Det hade förmodligen varit enklare om besluten fattades i S:t Petersburg, Helsingfors, Stockholm eller någon av de andra städerna som har direktkontakt med havet.

De politiska konflikterna och miljöproblemen har en sak gemensamt. Båda är skapade av oss människor. Tar man tag i dem i tid går de att lösa.

Nu krävs ett fortsatt aktivt engagemang från länderna kring Östersjön. Man får inte låta det spända säkerhetspolitiska läget överskugga arbetet. Fokusera på målsättningen och inte på spänningarna, precis i början av 1990-talet.