DELA

Förklara hur du tänkte, kansliminister Eriksson (Lib)

Ibland är det bra att göra saker långsamt, så att man hinner fundera färdigt.
Vissa saker är för komplicerade för ”fort och fel”. Å andra sidan är ”långsamt och fel” ännu värre.
Frågan är om inte landskapsregeringens förslag till nya riktlinjer för jordförvärv, i praktiken en nytolkning av Självstyrelselagen, blev både långsamt och fel.
Eller kanske är förslaget bara illa skrivet.

Om man försöker koka ner det hela till något begripligt, så handlar det om tolkningen av två paragrafer i Jordförvärvslag för Åland, en del av självstyrelselagstiftningen för Åland, i laga ordning godkänd både av riksdag och lagting.
I dessa paragrafer stadgas om rätten till fast egendom på Åland (endast personer med hembygdsrätt) samt möjligheten att bevilja undantag. Rätten att bevilja undantag har landskapsregeringen.
Det kansliminister Roger Erikssons förslag går ut på är att också lös egendom i form av aktier ska omfattas av paragraf 2, om aktieinnehavet inbegriper ägande av åländsk mark.
Problemet är att den möjligheten inte finns i lagen, inte godkänts av riksdagen och därmed kanske inte är juridiskt hållbar.
Lagstiftaren hade helt enkelt inte tänkt sig en sådan inskränkning av den privata äganderätten.

Nu är frågan, exakt på vilka skrivningar i jordförvärvslagen, dess förarbeten eller annat relevant grundar Roger Eriksson sin bedömning att paragraf 2 också kan innefatta aktier, som inte utgör fast egendom?
Hur ska man i så fall övervaka aktiehandeln i företag som äger åländsk mark? När träder restriktionerna i kraft? Om man råkat köpa på sig en förbjuden aktie, måste den då avyttras?

Det är mycket svårt för en lekman att sätta sig in i frågan, som uppenbarligen också delar lagtinget itu. När debatten kring de nya reglerna återupptas den 15 september vore det önskvärt att Roger Eriksson helt enkelt förklarar hur han resonerat och vad landskapsregeringen lutar sitt förslag emot som ingen annan juridiskt insatt person förstått.
Kan han det är det bara att lyfta på hatten åt en sådan juridiskt briljans, innan man sedan funderar på om en sådan inskränkning faktiskt är politiskt önskvärd.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax