DELA
© Nya Åland
Foto: Rasmus Olin

Folkhälsan är viktigare än friare alkoholhandel

Den finländska forskningen talar sitt tydliga språk. Det är inte rimligt att leka med folkhälsan genom att liberalisera alkohollagarna rejält.
Starkare öl, cider och alkoholläsk ska få säljas i matbutiker, kiosker och på servicestationer. Förlängda öppethållningstider på Alko och slappare regler för alkoholreklam.

Den linjen driver nu regeringen Sipilä när alkohollagen ska göras om. För ålänningar blir den tydligaste förändringen att Alkos monopol på starköl försvinner när den nuvarande högsta tillåtna procenten höjs från 4,7 till 5,5.

Alkohol är alltid ett eldfängt ämne. Debatten blir en kamp mellan individens frihet och statens ansvar för folkhälsan. Fullt förståeligt när majoriteten av de som dricker sköter sig.

Problemet är att närmare 20 procent av de som dricker inte kan göra det med måtta.

Kritiken mot lagförslaget är hård och expertutlåtandena från forskare är eniga. Sambandet med en liberalare alkoholpolitik och negativa verkningar är tydligt.

Forskning som gjorts vid Institutet för hälsa och välfärd pekar på att sänkningen av alkoholskatten år 2004 fick allvarliga konsekvenser. Dödligheten ökade både hos män och kvinnor, och framför allt i grupper med låg inkomst. När skatten höjdes igen 2007 minskade den alkoholrelaterade dödligheten igen.

Bryggeribranschen hävdar att liberaliseringen kommer ge betydande klirr i statskassan. Det stämmer säkert, alkoholkonsumtionen uppskattas öka med sex procent, enligt Institutet för hälsa och välfärd. Men med den ökande alkoholkonsumtionen ökar också skadorna.

Kostnaderna för dem kan bli mångdubbelt större, för att inte tala om det psykiska lidandet som drabbar de närstående, framför allt barn. Alkoholism är fortfarande ett gigantiskt problem i Finland och ska behandlas som ett sådant.

Förespråkarna hänvisar till forskning som visar att unga dricker mindre och har anammat en” europeisk dryckeskultur”. Unga finländare dricker i och för sig mindre. Men europeiska ungdomar har börjat supa mera. Och när finländska ungdomar nu äntligen börjat supa mindre, ska den positiva trenden direkt äventyras med billig alkoholläsk?

Finlands alkoholpolitik beskylls ofta för att vara konservativ. Det var den under förbudstiden för hundra år sedan. Men i ett nordiskt perspektiv är den finska alkoholpolitiken i dag mindre konservativ än Sveriges. Tvärtom. Samtidigt dricker finländarna ändå betydligt mera starksprit än andra nordbor.

En ordentlig liberalisering av alkoholpolitiken är det enda som på sikt kan få finländare ett normalare förhållande till öl, säger förespråkarna ofta. De medger att skadeverkningarna förmodligen kommer skjuta i höjden de första åren, men sen kommer alkoholkonsumtionen att normaliseras och missbruket minska.

Argumentationen håller inte. För det första, hittills finns det inget som visar att en liberalisering i Finland leder till mindre drickande på sikt. Tecknen på att konsumtionen och skadorna ökar är tydliga. Eller krasst sagt: fler super ihjäl sig.

Anser verkligen liberaliseringens förespråkare att de människor som både direkt och indirekt drabbas av missbruket är ”ett svinn” man får räkna med för att man tror att man får en sundare alkoholkultur i framtiden?

Samtidigt som debatten om alkoholen pågår oroas många av ungdomars allt liberalare syn på narkotika, framför allt cannabis.

Den som förespråkar att spriten ska få flöda fritt borde fundera på hur hen ska argumentera för att cannabis ska förbli olagligt.