DELA
Foto: Johan Orre

Fiskevårdsavgiften ska leda till ökat inflytande

En ny fiskevårdsavgift för alla som fiskar föreslås finansiera Guttorps fortsatta existens. Guttorps verksamhet är viktig för Åland, men beslutsfattarna måste vara lyhörda för yrkesutövarnas önskemål.
Förslagsunderlaget uppskattar att 9 000 ålänningar och 20 000 turister på sikt ska betala avgiften som ska finansiera den fortsatta verksamheten med fiskyngelproduktion i Guttorp. Avgiften föreslås bli 5 euro för en dag, 15 euro för en vecka eller 30 euro för ett år. Utan en ny finansieringsmodell riskerar fiskförädlingen i Guttorp att försvinna.

De som till synes verkar dra det längsta strået i det nya förslaget är de som vill satsa på öringsfisket på Åland och skapa förutsättningar för yrkesfiske och åländskt fritidsfiske på sik. Siken är en av de viktigaste kommersiella fiskarterna på Åland och utgör en stor del av yrkesfisket, men är även viktig för fritidsfiskande ålänningar. Guttorp producerade förra året 290 000 nykläckta sikar och 150 000 sikar som levt en sommar.

Öringen är en spännande turistfisk som lockar specialister på jakt på en utmaning. Utan Guttorp försvinner öringen från Åland eftersom den inte har naturliga lekplatser och således inte klarar sig utan Guttorps hjälp. Men majoriteten av gästerna som kommer till Åland i dag fiskar inte öring eftersom högsäsong är tidig vår och sen höst, och det kan ta längre tid mellan nappen än andra sportfiskar. Majoriteten av den åländska fisketurismen kretsar kring gädda och abborre.

De som verkar förlora mest är de som fokuserar på gädda och abborre, det vill säga de som arbetar med sportfiske i någon form. Enligt förslaget ska de, med sina avgifter, betala för yngelproduktionen för främst öring men även sik vilket inte är lika betydande för deras intäkter. De betalar också mera i rena pengar eftersom avgiften föreslås vara personlig. En yrkesfiskare betalar en avgift på 30 euro för att få fiska hela året medan en sportfiskeguide som betalar per kund således pytsar in betydligt mycket mer pengar i det nya avgiftssystemet. Så är det även i dag med fiskekorten men det blir ett påslag som ytterligare gnager på deras vinstmarginal. Rapporten har i sina kostnadskalkyler beräknat att 20 000 turister ska betala en veckoavgift på 15 euro per person. Det betyder att ungefär hälften av inkomsterna ska tas från turisterna.

Guttorp producerar fler gäddyngel än de andra arterna, men siffran blir till viss mån missvisande. 2015 kläcktes 200 000 öringsyngel och över två miljoner gäddyngel. Gäddynglen placeras ut de fortfarande är små vilket betyder mindre arbetsinsats. Resurserna som satsas på öringen är betydligt större. Därför är den primära fisken som Guttorp sysslar med öring trots att gäddan har det numerära överläget.

Eftersom den nya avgiftsmodellen riktar sig till de som fiskar borde också beslutsfattandet runt Guttorps verksamhet öppnas upp. De som betalar borde också kunna få inflytande över vilka arter som verksamheten satsar på. Annars riskerar det nya systemet att gynna ett fåtal och skapa intressekonflikter mellan grupper om vad man får för sin avgift.

Men förslaget är ändå intressant eftersom det kan leda till att Åland börjar närma sig ett helhetsgrepp för fiskerinäringen. I dag sköts nästan all fiskevård ideellt i fiskelagen och inkomsterna från fiskekorten ska investeras tillbaka i vattnen. Att bära ansvaret för fiskevård i sitt eget område kan vara en stor uppgift och kunde underlättas med samordning och att erbjuda kunskapstillskott till de som vill utveckla sina fiskevatten.

Det här förslaget kan vara en lovande början på just det. Att med gemensamma krafter samordna det åländska fisket kan ge positiva effekter och skapa förutsättningar för att ta ett helhetsgrepp om den åländska fiskevården.