Fira framgångarna – men än återstår mycket i kampen
I dag startar Pridefestivalen i Stockholm. Manifestationer för HBT-personers rättigheter behövs mer än någonsin.
När artisten Alexander Bard och författaren Birgitta Stenberg i dag invigningstalar på den stora Pridefestivalen i Stockholm gör de det i en tid då HBTQ-personer fått jämställda rättigheter i en rad länder.
Men också i en tid då trakasserier och förföljelse av homosexuella blivit mer skrämmande än på länge i vissa delar av världen.
I USA har president Obama tydligt deklarerat att homosexuellas rättigheter står högt på dagordningen när han avskaffade den kritiserade ”don’t ask, don’t tell”-regeln inom det militära. Både Frankrike och Storbritannien har i år infört könsneutrala äktenskapslagar.
Och så sent som i måndags förklarade den nye påven Franciskus en klart öppnare hållning gentemot homosexuella från den katolska kyrkan. Låt vara med förbehåll, men sett utifrån tidigare hållning var det en stor förändring för den annars så stelbenta kyrkan.
Men i andra delar av världen går utvecklingen åt rakt motsatt håll. Framför allt från Ryssland ser vi dagligen rapporter om hur homosexuella formligen jagas och torteras för sin sexuella läggning. En rad tidningar rapporterade i helgen om att högerextremister letar efter offer på kontaktsajter för att sedan misshandla dem.
Och regimen Putin ser på. Och regimen Putin bär ansvar.
För det var regimen Putin som instiftade lagar som förbjuder ”homosexuell propaganda”. I praktiken innebär det att homosexuella inte får visa att de är homosexuella. I Putins hemstad, Sankt Petersburg, jämställs homosexualitet med pedofili i lagtexter.
Putins och Rysslands lagar är en skam, och följderna av dem syns i de barbariska gärningar som utförs på gatorna i landet.
Inte heller här på Åland och Finland syns någon rask utveckling av HBTQ-personers rättigheter. Trots att nästan 155.000 personer i Finland skrivit under medborgarinitiativet för en könsneutral äktenskapslag, och en undersökning i Helsingin Sanomat visade att 57 procent av befolkningen stöder en sådan, går det trögt för riksdagsmännen och -kvinnorna att ändra lagen.
Främst är det kristdemokraterna som sätter stopp. Om lagen går igenom kan regeringen Katainen spricka – då får jämställdheten vänta.
Det finns också en högljudd opposition mot en könsneutral äktenskapslag. Det visade om inte annat reaktionerna på gårdagens artikel om frågan i Hufvudstadsbladet som fick sura kommentarer på hemsidan och en nedringd växel i tidningshuset.
I kommentarsfältet på hbl.fi finns en retorik från motståndarna till en jämställd lag som bär tydliga likheter med den från främlingsfientliga. I grunden handlar det om att ”dom” borde vara tystare, ”dom” borde vara nöjda ändå. ”Dom” är alltså de homosexuella. Grunden i argumentet är alltså att ”dom” inte är som ”vi”. Känns resonemanget igen? Känns resonemanget skrämmande?
Till tidningen ringde också många läsare och rasade mot den bild som illustrerade artikeln – två män som kysstes.
Så långt har Finland alltså kommit. En bild i en rikstidning på två män som kysser varandra orsakar läsarstorm…
Så bästa Pridedeltagare i Stockholm. Fira framgångarna i de länder de gjorts. De har gjort världen till ett bättre ställe. Men låt oss inte vila allt för länge på lagrarna – för det finns mycket kvar att göra innan alla har samma rättigheter.
