DELA
© Nya Åland

Finlands regering borde ryta till mot folket

I en undersökning i den finska tidningen Iltalehti svarar 35 procent av de tillfrågade att Finland borde stoppa överföringarna av pengar till Åland.
Nog ska Iltalehtis undersökning om hur finska medborgare vill spara i statsbudgeten med en nypa salt, det är trots allt en opinionsundersökning. Men icke desto mindre sänder den en del signaler som inte är smickrande för Finland, och som är oroande för Åland.
Vi börjar med Åland. Mer än var tredje svarande tycker att ett bra sätt att spara är att stoppa pengaöverföringarna till Åland. Åsikten är knappast den mest överraskande man hört, men icke desto mindre är det oroande att så många finländare har så dålig koll på sitt lands åtagande mot det självstyrda landskapet Åland.
Samtidigt är det som sagt knappast förvånande att kunskaperna om självstyrelselagen är så dåliga som de är. Allt som oftast får vi rapporter om riksdagsgrupper som på besök på Åland, via träffar i Helsingfors eller genom upplysningar från den åländska riksdagsledamoten Elisabeth Nauclér står med hakan vid knäna och frustar fram att de inte hade en aning om sakernas tillstånd.
Om inte de folkvalda i den finländska riksdagen har koll, hur ska då folket kunna ha det?

Landskapsregeringen förbereder nu en annons att sätta in i rikstidningar för att förklara Ålands särställning och den ekonomiska realiteten. Det är förvisso bra, men det borde inte vara landskapsregeringens uppgift.
Om den regeringen Katainen har skam i kroppen borde den se att det i första hand är riksregeringens uppgift att sprida kunskap om de avtal landet står under. Det är inte landskapet Ålands uppgift att skola fastlandsfolket i Ålandskunskap. Det ska staten se till, speciellt om man ska fortsätta att åka världen runt och använda Ålandsexemplet i marknadsföringen av republiken.

Vid sidan av denna folkbildning borde också den finländska regeringen bäva inför resultatet av Iltalehtis undersökning. För det är allt igenom en skrämmande bild av finskt medkännande, upplysthet och demokratisk känsla som målas upp.
Vid sidan att beröva ålänningarna på deras pengar vill sex av tio stoppa det finländska bidraget till EU, tre av tio stoppa invandringen, sluta betala för integration och slopa biståndet. Okej, detta är knappast överraskande i Soini-land.
Men att de demokratiska institutionerna (56 procent vill spara på riksdagen, 38 procent på presidenten) borde skaka de folkvalda. Inte bara för att deras tjänster, om folkviljan går igenom, går förlorade utan också för att i spartider tycker en majoritet av folket att det är helt okej att dra in på riksdagen och därmed demokratin.
Man får gissa (och hoppas) att Jyrki Katainen sitter på sin kammare med pannan i djupa veck över inställningen till framtiden hos hans folk.

Det finländska folkets förakt för makthavarna är ingen nyhet, men likväl något just makthavarna måste arbeta med.
Och i sina strävande att förklara varför demokrati är viktigt kan de börja med att förklara Ålands särställning, att Åland är närande i den finländska statskassan och att Ålandsexemplet är något att hedra, inte att misstänka.
Det borde redan vara en viktig fråga för de finländska rikspolitikerna.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax