DELA
© Nya Åland

Finlands dubbelfel om bränsleskatten

På söndag blir dieseln närmare 13 cent dyrare per liter. Tack vare att den finska regeringen låter finanspolitiken går före både miljö- och regionalpolitik.
Regeringen i Helsingfors har underskottsfrossa, det har väl alla märkt? På söndag slår det mot alla och envar – och kanske allra mest mot miljön.
För när statsminister Katainen och finansminister Urpilainen klubbat igenom en höjning av skatten på diesel med nästan 13 cent/liter medan bensinbilarna ”bara” drabbas av 3 cent sänder de också ett tydligt och bestämt budskap: välj bensin före diesel.
Samtidigt sänker regeringen visserligen skatten på bensinbilar med 18 procent, men det äts snabbt upp av bränsleprishöjningen. Kontentan blir att fler kommer att välja bensindrivna bilar än de moderna, supersnåla dieslar som snart sagt varje bilmärke säljer för närvarande.
Lite grundfakta: i snitt drar en dieselmotor ungefär 20 procent mindre bränsle än motsvarande bensinmotor. Man kan, med sådana siffror i ryggen, tänka att det vore varje koldioxidjagande regerings högsta dröm att fler skulle byta ut sin bensindrivna bil till en dieseldriven. Men så tänker man alltså inte i Helsingfors.
I stället höjer man dieselpriset med 10 cent mer per liter jämfört med bensin. Då ska man också komma ihåg att dieselbilar redan från början är kraftigt skattebestraffade, även med den 18-procentiga sänkningen vid årsskiftet.

Diesel innehåller en del förorenande och skadliga ämnen som inte kommer ur en bensinbil, men i de senaste generationerna tas det allra mest av detta om hand av ny teknik – samtidigt som förbrukningen minskats radikalt.
Utvecklingen på bensinsidan har inte alls varit densamma under de senaste tio åren. Visst, även bensinbilar har blivit snålare med nya motorer, men de stora bränslebesparingarna har gjorts på dieselsidan. Att det är på det sättet beror förstås i många och mycket på att dieselbilar är valet för de flesta på kontinenten. I många av EU:s länder ligger dieselandelen på över 50 procent, i vissa så högt som 60. Det är helt enkelt större efterfrågan på snåla dieselbilar än dito bensinbilar på de stora bilmarknaderna.
Vilket är då motivet till att regeringen Katainen gör på detta sätt? Förmodligen flera. Finlands budgetunderskott måste förstås minskas, och med ett minskat bilåkande, speciellt i samband med att folk väljer en snålare motor i sin bil, minskar statens inkomster från bränslet. Det är förstås viktigt att minska underskottet, men att göra det mer miljövänliga bränslet mindre attraktivt är ett hån mot klimatmålen.

Många är de som ser fram mot elbilar, hybridbilar och vätgasmotorer. Men det ligger ännu många år framåt i tiden innan dessa kommer att ligga i prisnivåer som gör dem till allemansbilar. Så det alternativet är ännu så länge inget bra argument för att få bort de fossildrivna bilarna från vägarna.
Då återstår, om man har miljön i kärt beaktande, att välja det bästa av de befintliga alternativen. Och då är dieseln ett betydligt bättre alternativ än bensinbilen. Enkel matematik.
Lägger man sedan till att dieselbilar är vanliga bland de som åker långt (man måste ju köra mycket för att uppväga straffbeskattningen på just dieselbilar) kan man snabbt konstatera att de som drabbas hårdast av skattehöjningen på bränslet är de som bor i glesbygd.
Med regeringen Katainens skattepolitik göra man inte bara fel i miljöhänseende, utan och i regionalpolitiskt.
Ett klassiskt dubbelfel.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax