DELA
© Nya Åland

Fastighetsskatten ett vapen mot utskattade

Nu börjar det röra på sig kring fastighetsskatten på Åland.
Hittills har kommunerna velat hålla den så låg som möjligt, medan den är stor ute i världen. Nu har politikerna upptäckt ett vapen mot dem som annars inget betalar.
Att fastighetsskatten har blivit populär – bland beskattare – beror enligt Wikipedia på att fastigheter till skillnad från mycket annat inte kan flyttas utomlands för att undgå beskattning. Det är en slående förklaring även om det finns också andra.
Och nu har våra åländska politiker börjat lufta litet liknande tankegångar, dock med inslag av aningen diskriminerande drag. Det verkar i alla fall råda enighet om att detta är värt att diskutera.

Det var ursprungligen Danne Sundman (Ob) som i en motion i lagtinget ville bredda skatteunderlag genom att utnyttja fastighetsskatten. Det här var på våren i fjol och frågan ligger nu i näringsutskottet.
Nyligen kom centern med budskapet att man vill utnyttja fastighetsskatten för att få in mera pengar till kommunerna, och på den vägen är det nu.
Idén är att kommunerna framöver tar ut en högre fastighetsskatt än i dag, men att beloppet får dras av från den kommunala inkomstskatten Plus minus noll, alltså? Nej. Vinsten för kommunen ligger i den fastighetsskatt, som betalas av dem som inte betalar inkomstskatt. De kan inte dra av någonting och får alltså höjd skatt.

De två grupper som nämns är utflaggade sjömän och inflyttade pensionärer.
De ålänningar som arbetar på Rosella, Birka Paradise med flera numera svenskflaggade fartyg betalar skatt i Sverige, men har i många fall familjen på Åland. Familjen utnyttjar den kommunala servicen; skola, bibliotek, sjukvård, omsorg utan att bidra som vi andra. (Här frånser man lätt att ena parten kanske jobbar i land och betalar normal skatt.)
De inflyttade pensionärerna åter, ofta återflyttare efter ett långt arbetsliv i Sverige, får pensionen beskattad i Sverige innan den betalas ut. Men det är den nya åländska hemkommunen som skall stå för servicen.
Ingendera gruppen kan dra av den fastighetsskatt de påförs av kommunen. De får alltså finna sig i att få höjd skatt.
Utöver de här två grupperna finns det personer som betalar enbart eller nästan enbart kapitalskatt som egna företagare. Kapitalskatten går till staten, inget att dra av ifrån med andra ord, så de får också höjd skatt.
Och så finns det grupper med så låg inkomst att det nästan inte blir någon skatt att dra av ifrån.

Hur ser vi på det här? Är det snällt gjort att införa en skatt, som sedan får dras av av dem som har skatt att dra av ifrån? Om det inte är direkt diskriminerande (har någon undersökt det?) så ger det i alla fall signalen att inflyttade pensionärer och utflaggade sjömän borde packa ihop och flytta. Det känns ovänligt.
En betydligt snyggare lösning skulle vara att få till stånd ett avtal om att Åland får åtminstone en del av sjömännens och pensionärernas skatter. Men vi vet av erfarenhet att det inte är lätt när man vill få till stånd undantag från de stora linjerna.
Så om politikerna verkligen vill utnyttja fastighetsskatten för att ge kommunerna mer pengar så kan man göra det på ett mindre iögonenfallande sätt. Man höjer fastighetsskatten och sänker kommunalskatten – lika för alla. Ser man till effekten är skillnaden inte så stor, men där finns möjligen en moralisk skillnad.

HARRIET TUOMINEN