DELA

Fastighetsskatten en outnyttjad reserv

För många är fastighetsskatt ett fult ord, men det är dock en möjlighet till intäkter som står kommunerna till buds, och som i dag inte utnyttjas på Åland.
Är fastighetsskatt ett bra sätt för kommunerna att förbättra sin ekonomi? Varför utnyttjar samtliga kommuner på fastlandet möjligheten att uppbära fastighetsskatt, medan bara en av de åländska kommunerna gör det?
Vore det bättre att utnyttja det enda skatteinstrument Åland har, hellre än att dra ner på viktig basservice? Eller är de åländska kommunerna konkurrenskraftigare för inflyttare om man kan redovisa både en låg kommunalskatt och 0 euro i fastighetsskatt?

Att det är betydande intäkter det handlar om står klart av skatteförvaltningens sammanställning av fastighetsbeskattningen under året. En stad av Mariehamns storlek kunde ta ut cirka 1,5 miljoner i fastighetsskatt, en mindre kommun några hundra tusen.
En förklaring är att de åländska kommunerna, trots allt, har en tämligen stabil och välskött ekonomi. Det visar också det faktum att kommunalskatterna på Åland i samtliga kommuner ligger i det lägre spannet i landet. Hade situationen i kommunerna varit desperat hade man naturligtvis gripit också det sista halmstrået att höja skatterna.
En annan förklaring är den överväldigande borgerliga majoriteten i kommunerna. Som högerpolitiker är det sista man gör att höja skatten, alldeles särskilt på fast boende och egendom. Det ska alltså mycket till innan en sådan inkomstkälla på allvar kommer på tapeten. Hellre skär man ner lite på servicen.

De investeringar som gjorts till exempel i Mariehamn, görs med lånade pengar, vilket lett till att lånebördan per invånare i staden är väldigt hög. Att skulder kostar vet alla som betalar och betalar på sina bostadslån, men får se nästan hela återbetalningen gå till ränta.
I sådana fall där kommunen gör stora investeringar för att förbättra servicen i kommunen vore det kanske skäligt att överväga en skattefinansiering snarare än en lånefinansiering, till exempel genom fastighetsbeskattning. Det har alltså de åländska kommunerna inte övervägt, och verkar av kommentarerna till Nya Åland inte heller vara på väg att göra.

Kopplar man den oviljan till diskussionen om att överta beskattningsrätt till Åland kan man kanske få en antydan om svaret på den fråga åländska politiker inte velat diskutera, nämligen vad åländsk beskattningsrätt skulle användas till.
Lägre skatter, som stimulans för tillväxt och inflyttning. Nordisk välfärd, visst, men med ett lägre skattetryck i omgivande regioner. Vad var det nu det hette igen, det där som slutade på -paradis och hade med skatter att göra?

Det är naturligtvis utmärkt om de kommunala ekonomierna går ihop utan att man behöver pålägga medborgarna ytterligare skatter, men det finns en gräns där service och nödvändiga investeringar bara kan göras till priset av ett större uttag ur den gemensamma kassan.
Så länge kommunerna inte anser sig tvungna att ta till den möjlighet man faktiskt har till större inkomster kanske man inte ska ta sorgesångerna om hur tufft kommunerna har det ekonomiskt på så väldigt blodigt allvar.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax