DELA
© Nya Åland

Fadermord på moder jord

Miljöhoten kan vi inte köpa oss från. Det största hotet mot miljön är tvärtom vår konsumtion. Och konsumtionen är lika svår att avbryta som det är svårt att byta chipsen mot morötter.
Läkare, dietister, tandläkare, miljömedvetna och vegetarianer borde slå sig samman. De talar alla för samma sak: ät regelbundet och ät ofta grönsaker, ät inte mycket sötsaker och ät helst närproducerat och/eller ekologiskt. Resultatet blir det samma: både människan och naturen mår bättre.
Människan är en logiskt sammansatt varelse. Hennes levnadssätt hör dessutom ihop med hur naturen mår. För att tänderna skall må bra skall hon inte göra tvärtom mot vad hon skall göra för att undvika diabetes. För att kroppen skall få minst gifter i sig skall människan inte äta jordgubbar i december. Det borde alltså vara enkelt att leva ekologiskt och sunt, rädda miljön och samtidigt må bättre. Faktum är att det i teorin är så enkelt att man måste fråga sig vad svårigheterna består av i praktiken.

Ekologiska grönsaker är dyrare än konventionellt odlade, men en morot är billigare än en påse chips. Ändå väljer fler att köpa chipspåsen. Det är inte priset det handlar om, utan prioriteringar. Pengar används som argument, men de förklarar egentligen inte valet. Det är helt enkelt festligare att äta chips än morötter, och först när man erkänner det kommer man någon vart.
De ekologiska varorna på Kantarellen är numera märkta med en grön prislapp till skillnad från de övriga röda. Det är en bra början. Några av de största matkedjorna i Sverige har gått ännu längre. På kvittot står hur stor summa kunden lagt på miljömärkta varor. Systemet är både sporrande och medvetandegörande.

Å andra sidan är konsumtionen i sig ett problem. Miljöproblemen kan vi inte köpa oss fria från, snarare tvärtom. Ulrika Kärnborg skriver i sin blogg på DN:s hemsida om hyckleriet kring miljöfrågan. Det är inte möjligt att köpa sig till en bättre värld, det enda som hjälper är att sluta konsumera.
Ta heminredningsprogrammen till exempel, som uppmanar tittarna att slänga fullt fungerande hemelektronik och möbler för att hemmet skall bli mer ombonat. Eller ta de miljömedvetna bilarna som ger ägarna så gott samvete att de slutar ta bussen.
Oljebristen blir fortare ett större problem för människan än klimatförändringarna. I viss mån har medias fokus varit felaktigt. Oljekrisen kan bli verklighet om bara några år, och ser du dig omkring märker du att nästan alla saker i din omgivning har behövt olja för att finnas bredvid dig.

Debatten om vad som kallas ”peak oil” har inte nått allmänheten i lika expansionsartad grad som klimathotet. Ungefär 2010 förväntas vi ha nått toppen av oljeresurserna, efter det minskar resurserna för att till sist helt och hållet ta slut.
Ungefär hälften av all olja som finns i världen har redan använts. Den första halvan har varit relativt enkel och billig att ta upp. Den andra hälften blir dyrare att ta upp, dyrare att frakta och dyrare att raffinera. Det här skall kombineras med det faktum att energibehovet hos jordens befolkning inte är konstant utan ökande. Västvärldens effektivitet och bekvämlighet kostar, men oljan räcker inte för evigt. Inom en snar framtid är vi tvingade att tänka om eftersom teorierna blir praktik.

Och som sagt, allt hör ihop. Sköter varje liten människa sina tänder, äter lagom mycket av närproducerade ekologiska råvaror och företrädelsevis grönsaker, cyklar till jobbet och skippar chipsen mår både människan och världen bra. Så enkelt är det i teorin.

KARIN ERLANDSSON

karin.erlandsson@nyan.ax