Få försökskaniner i ”språkexperimentet”
Tvånget försvann, men svenskan blev kvar.
Men sannolikt är att ett ökat intresse för svenskan inte är orsaken till det svala mottagandet för det så kallade språkexperimentet.
I den förra valrörelsen gick dåvarande Sannfinländarna ut hårt mot den obligatoriska undervisningen i svenska som de har valt att kalla tvångssvenska. Sannfinländarna fick, med visst stöd inom både Centern och Samlingspartiet, in förslaget om språkförsök i regeringsprogrammet men i riksdagen bantades det ner till att omfatta maximalt 2 200 elever på mellanstadiet.
I debatten har behovet av ryska i stället för svenska varit ett av de främsta argumenten. I de östra delarna av landet menar de som vill slopa svenskaundervisningen att människor har mer nytta av ryska än svenska i vardagen. Det finns säkert en sanning i ett sådant påstående, om man väljer att förbise det faktum att Finland officiellt är en tvåspråkig nation.
Men det handlar inte bara om ryska. I Rovaniemi, som utgick från World Economic Forums rapport som förutspår de största språken i världen år 2050, valdes spanska som ersättningsspråk. Spanska kommer, enligt sammanställningen, vara det tredje viktigaste språket i världen efter engelska och mandarin.
Att ryska är mer användbart för de som bor i städer i östra Finland eller att spanska som världsspråk blir allt mer betydande är en relevant analys. Men problemet är att språk ställs mot varandra. Att lära sig ryska behöver inte betyda att man inte kan lära sig svenska.
I fredags avsade sig den sista kommunen som visat intresse, Rovaniemi, möjligheten att byta ut svenskan under försökstiden. Därmed fanns inga kommuner som längre ville delta.
Orsaken till att språkexperimentet föll platt var att intresset helt enkelt inte fanns bland de som faktiskt hade rätten att bestämma. Enligt Janne Öberg, regeringsrådet som har varit ansvarig för att bereda frågan, var det föräldrarnas ointresse att anmäla sina barn som avgjorde frågan. Utan elever som är villiga att byta ut svenskan finns inget försök att genomföra.
Orsakerna till det svala intresset kan vara många, men att genomföra förändringar medför alltid en viss osäkerhet. Förslaget som till sist godkändes var så nerbantat att det knappast hade fått positiva konsekvenser för elever som hade varit först ut.
Att hoppa över svenskan i grundskolan begränsar även möjligheter till både jobb och studier längre fram. Att komplettera språkkunskaper i ett senare skede i livet är betydligt mycket svårare än att få det direkt i grundskolan.
För svenskans ställning i Finland är det förstås goda nyheter. Resultatet av icke-försöket, som rann ut i sanden innan det ens hade börjat, kommer att bli ett användbart argument nästa gång liknande förslag kommer på tal. Det ger också en inblick i att motståndet mot svenskan kan vara större bland de som inte har kunnat påverka – nämligen de som inte längre omfattas av grundskolan, vare sig som förälder eller elev.
Men det betyder inte heller nödvändigtvis att svenskans ställning nu stärks i Finland. Att försöket föll platt kan sannolikt härledas till att bara slopandet av svenskan inte ger några tydliga fördelar så länge svenskan är ett av rikets två officiella språk.
