EU måste stå upp för Polens invånare
Polens president Andrzej Duda backar från två av regeringens domstolslagar. Det är ett steg åt rätt håll, men inte tillräckligt när lagpaketet hotar att slå ut landets hela oberoende rättssystem.
Nu krävs det att EU står upp för de mänskliga rättigheterna i landet.
Under de senaste veckorna har Polens parlament röstat igenom tre lagförslag om justitieministerns befogenhet att tillsätta och avskeda domare i landets domstolar. Det här lagpaketet skulle sammantaget innebära att landets rättssystem ställs under direkt politisk kontroll och inte längre kan vara oberoende.
För att lagarna skulle gå igenom var det bara en underskrift av senaten och president Andrzej Duda som krävdes.
EU-kommissionen har redan tidigare kritiserat den riktning som Polens regering tagit genom lagförslagen och anklagat regeringen för att utgöra ett hot mot rättsstaten.
– De här lagarna innebär ju att Polens rättsväsende blir helt politiserat och inte är oberoende längre. Det är utomordentligt allvarligt eftersom rättsstatens funktioner är en av grundpelarna i EU-samarbetet, säger den svenska EU-kommissionären Cecilia Malmström till Dagens Nyheter på lördagen.
Men i stället för att ta anklagelserna på allvar har landets demokrati fått ta emot fler hårda slag. Ett av de lagförslag som parlamentet godkänt skulle tvinga alla domare i Högsta domstolen att gå i pension och ge justitieministern, som också är riksåklagare, befogenhet att utse nya.
Processen har mötts av högljudda landsomfattande protester och krav på att president Duda ska lägga in veto mot lagarna. Efter åtta dagar av protester gav presidenten vika och utlovade sitt veto.
Trots protesterna gick presidentens kontor på tisdagen ut med att Duda hade skrivit under det tredje lagförslaget som innebär att justitieministern skulle ha makt att utnämna alla domare i de lägre instanserna.
I svensk media har det talats om att aktivera den så kallade ”atombomben”, artikel 7 i EU-fördraget, en artikel som skulle göra det möjligt att dra in Polens rösträtt i EU. Artikeln har aldrig använts tidigare och skulle kräva konsensus från alla medlemsländer för att aktivera. Men i fallet med Polen kan det bli aktuellt.
När ett medlemsland gång på gång bryter mot grundläggande demokratiska rättigheter och EU-värderingar måste resten av unionen reagera. Att Duda lade in sitt veto var ett steg tillbaka från randen. Men om det så skulle vara hans sätt att dra i nödbromsen för den demokratiska avvecklingen som pågår i Polen, så är det inte tillräckligt. Nu är det upp till EU att sätta ner foten.
Enhälligheten som krävs för att aktivera artikel 7 gör det svårt för EU att agera eftersom Ungerns regering, som likt Polen aktivt undergräver demokratin i landet, sagt att man vid en sådan situation skulle lägga in sitt veto och stötta Polen.
På svenskt håll har det kritiserats att både Polen och Ungern får stora summor i EU-bidrag som de rikare medlemsländerna betalar stora delar av. Bland annat Aftonbladets Karin Pettersson skriver i en krönika (22.7.2017) att bidragsgivandet inte kan fortgå när länderna bryter mot EU:s regler.
Men rika hjälper fattigare. Det har alltid varit en del av EU:s grundpelare och att sluta bidra till deras EU-medel vore också att bryta mot unionens värderingar.
Vad som däremot är oförsvarbart är att ett medlemsland aktivt fråntar sina medborgare sina mänskliga rättigheter. Då kan unionen inte stå tyst och se på. Också Polens medborgare är EU-medborgare.
