DELA
© Nya Åland

Ett stort steg framåt – men många återstår

Landskapet är närmare en lösning på kortrutt i skärgården än någonsin tidigare. Men ändå väldigt långt ifrån.
När Camilla Gunell och Veronica Thörnroos i torsdags öppnade presentationen av den nya utredningen om kortrutt för skärgårdstrafiken var de påtagligt nöjda. Och det med rätta.
30 konsulter och experter har, tillsammans med trafikavdelningen jobbat i många, många månader med förstudien. Och resultatet imponerar. Förståndigt nog har man bortsett från tidsödande och känsloutlösande detaljfrågor som vilken vik som bör ha ett färjfäste eller vilken brygga som måste rivas.
I stället har man koncentrerat krafterna till de viktiga områdena: hur skärgården ska kunna vara livskraftig och hur landskapet ska kunna spara pengar på driften av skärgårdstrafiken jämfört med dagens kostnader.

Av de åtta förslag man tagit fram är fem redan förkastade, de övriga tre sparar mellan 32 och 40 miljoner sett över 40 år, investeringar inräknade. Det är betydande summor för ett landskap som är i händerna på att en annan regering lyckas med sin politik.
Men inte bara det. Utredningen ger också kalla fakta i spörsmål som debatterats i höga tonlägen, som tunnel till Föglö och nya anslutningar i Brändö kommun. I de 1 600 sidorna utredning framgår med all önskvärd tydlighet att dessa alternativ inte är ekonomiskt försvarbara. Därför har regeringen också stoppat dem i det runda arkivet.

Det är, rent politiskt, intressant med Brändö-fallet då både lantrådet och infrastrukturministern har starka band till kommunen och främst då Lappo. De har uppenbarligen inte vägt in personliga möjligheter till vinning i detta, samtidigt slipper de också en debatt om hemåttänk när Brändö får se sig utan förnyelse i trafiklösningarna i förslagen som kommer till lagtinget om ett par veckor.

Det finns i allt detta också två ”men” att komma med, ett stort och ett litet. Det mindre är att utredningen i huvudsak är grundad på att färjorna kommer att drivas med diesel under de kommande 40 åren. För enkelhetens skull, kan man tänka, då alternativet – att fortsätta som nu – också skulle innebära dieseldrift. Men samtidigt skulle alternativa lösningar med LNG- eller elhybridsdrift varit en tydlig signal om att regeringen vill se en kursändring mot mer miljövänliga alternativ.
Till sin hjälp har regeringen också det underlag Ålands teknikkluster presenterade för bara några veckor sedan, låt vara att några av de siffrorna går att ifrågasätta.

Ett större, och betydligt svårare, ”men” kommer vi att få se mycket av de närmaste åren. Det är när förslagen ska behandlas politiskt. Redan några timmar efter presskonferensen flödade invändningarna mot förslaget på sociala medier. Det var besvikelse över än det ena än det andra.
Ett förslag av den här storleken kommer kräva en hel del att lotsa igenom lagtingets prövningar.
Vi talar trots allt om ett projekt som kommer kosta många miljoner innan det kan räknas hem, och som involverar många kommuner.
Här, om inte förr, kommer hemåttänket att på nytt bli en tungt vägande faktor.
Återstår att se hur många politiker som klarar av att se till helheten framför de egna delarna. För helheten ser onekligen ut att vara ett stort kliv framåt för den åländska skärgårdstrafiken.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax