DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Ett rent hav börjar med gemensamma krafter

År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven.

Det är en trend vi måste vända, men för att lyckas måste vi mobilisera oss.
Marin nedskräpning är en av vår tids största miljökatastrofer. Stora delar av skräpet flyter omkring i så kallade skräpkontinenter, och varje år hamnar omkring åtta miljoner ny plast i haven.

Världens största soptipp finns i havet. Great Pacific Garbage Patch heter den och är den största skräpkontinenten. Hur stor den är vet ingen med säkerhet, men enligt den minsta uppskattningen är ytan ungefär i storlek med Frankrike.

Ur ett lokalt perspektiv är Östersjöns hälsa minst sagt haltande. Också här står vi inför stora utmaningar vad gäller nedskräpningen, men det hamnar lätt i skugga för rapporterna kring övergödningen från jordbrukets utsläpp av kväve och fosfor.

Årets vinnare av Östersjöpriset, den lettiska kampanjen Mana Jura, fokuserar dock just på att motverka marin nedskräpning i Östersjön.

Varje sommar sedan år 2012 anordnar de en 30 dagar lång expedition som vem som helst är välkommen med på. Man promenerar längs hela Lettlands 500 kilometer långa kust och hjälps åt att plocka skräp. Upp till 800 personer deltar i städaktionen varje år. Det må vara en relativt småskalig insats, men det gör den inte mindre viktig.

För Mana Jura har lyckats skapa vad som mycket väl kan vara havens enda räddning: publikt engagemang.

Inte nog med att mer skräp städas upp ju fler som deltar. När de möter människor längs vägen hjälps de dessutom åt att informera om marin nedskräpning. På så sätt ökar de både den allmänna medvetenheten och det aktiva deltagandet för att bromsa nedskräpningen.

Enligt stiftelsen Håll Sverige Rent är det dock bara fem procent av allt skräp som hamnar i havet som sköljs upp på land igen. För att Mana Juras arbete ska märkas måste vi alltså sluta slänga i mer skräp i havet än vad vi lyckas städa upp.

Vi har alla ett ansvar att granska våra levnadsvanor för att minska nedskräpningen i havet. Hur bra är vi på att återvinna våra plastförpackningar? Och vad står det på baksidan av tandkrämstuben, innehåller den mikroplast?

I november förra året tog landskapsregeringen steget att utesluta kosmetiska produkter som innehåller mikroplaster vid sina upphandlingar. Om inte EU tar steget har de nordiska miljöministrarna lovat att fundera över ett förbud mot mikroplaster.

Det är viktiga steg i riktningen mot renare hav, men det är inte bara hygienartiklar som bidrar till att mikroplaster släpps ut i havet. Även bildäck, konstgräsplaner och kläder av syntetiska material släpper ifrån sig plastpartiklar som är för små för att kunna hindras av avloppsfilter.

Också större plastskräp faller med tiden isär till mikroplaster. Av alla sopor som finns i haven utgör plasten ungefär 90 procent.

Mana Juras idé är värd att ta efter på flera plan. Varje upplockat skräp är ett skräp mindre som potentiellt hade kunnat hamna i havet. Detta skräp hindras också från att dyka upp i vår mat i form av mikroplast.

Men framför allt: det är i de gemensamma handlingarna som en verklig förändring blir möjlig.