DELA
© Nya Åland

Ett litet steg i taget bygger stora succéer

För varje stort evenemang som ordnas på Åland gäller det att komma över en inledande känsla av pinsamhet.
Vadå, beachvolley. Här finns väl inga stränder?
Vadå kammarmusik. Vi har väl inga musiker av den kalibern?
Vadå ligafotboll. Vadå opera. Vadå allt som är nytt, oprövat och kan tänkas misslyckas totalt. Vadå saker som tar tid att växa in sig och kännas bekväma.

För de framgångssagor vi sett under de senaste åren, Katrina kammarmusikfestival, Paf Open bechvolley, IFK:s ligasatsning, Röster för Östersjön för att bara nämna några, finns två gemensamma nämnare, viktigare än alla andra. Man måste tro på sitt projekt, och man måste vara uthållig.
Visst känns det lite fånigt första gången det transporteras tonvis med certifierad sand ut på Österleden, flaggorna hissas runt den för tillfället uppbyggda arenan och musiken börjar dåna ut över Slemmern.
Lite – ska vi våga tycka att det här är kul ifall nån annan kommer hit och tycker att det är töntigt.
Lite – vi ska väl inte tro att något vi gör blir så märkvärdigt. Det är säkert mycket mera stämning någon annan stans.
Lite – deltagarna är väl vana med mycket häftigare grejer.

gisslar vi våra nya idéer med osäkerhet. Det hör inte till att entusiastiskt omfamna det nya. Tvivel ska uttryckas, katastrofscenarier målas upp så att man egentligen upplevt det värsta redan innan det eventuellt händer.
Det är då visionärerna, entreprenörerna och idékläckarna måste orka, måste hålla ut. Det är där det krävs ett visst mått av fanatism och passion, ett tunnelseende som gör att man varken hör eller ser eller bryr sig om andra saker.

Låt oss titta på två exempel, konsertföreningen Katrina och Paf Open.
Katrina är ett typexempel på hur en liten skara människor genom envishet och kärlek till konsten lyckats inte bara skapa, utan också profilera en konsertserie som börjar få namn om sig att vara en av de bästa. Tidigt i processen engagerades unga violinisten Tiila Kangas som konstnärlig ledare, och man har konsekvent byggt upp marknadsföring och profil utgående från hennes goda renommé och kontakter.
Återbetalningen för de musiker som kommit till Åland genom åren har varit ett bemötande utöver det vanliga, en andäktig publik och ett personligt engagemang i allt från skjutsningar till konserter till sena middagar hos föreningens ordförande Barbro Sundback.
Förmodligen kommer ingen någonsin att bli rik på kammarmusikfestival på Åland, men redan nu är publiken i växande grad utifrån. Tio år till med Katrina och vi kan ha ett Kuhmo på Åland i augusti.

Paf Open är en annan femma. Här bottnar engagemanget i ömsesidig nytta och möjlighet att tjäna pengar. Beachvolleyn är ett helt igenom kommersiellt arrangemang, upphängt på det faktum att sporten är visuell, snabb och publikvänlig. Den har helt enkelt högt underhållningsvärde, vilket är orsaken till touren och dess sponsorer satsar hårt.
Icke desto mindre krävs tid och tro på projektet för att hamra in hos allmänheten att beachvolley och Åland hör ihop, att det är roligt att komma hit och att Åland kan erbjuda en upplevelse man inte får någon annan stans.

På mottagning på svenska konsulatet var det en hög herre som kläckte förslaget att golvet i krisdrabbade Eckerö-hallen delvis skulle täckas med sand. ”Åland ska ju bli ett mecka för beachvolley!”, var budskapet.
Jaa. Om någon tror på det och jobbar för det och inte ger upp, då är allt möjligt.

NINA FELLMAN

nina.fellman@nyan.ax