DELA

Ett klokt beslut av en modig ledare

Skärgårdstrafiken ska privatiseras. Ett lika klokt och nödvändigt beslut.
Men arbetet med att omforma trafiken går vidare.
Att skärgårdstrafiken ska privatiseras är klokt, ur flera synvinklar. Efter decennier av minst motståndets lag-politik runt skärgårdstrafiken, där kostnaderna tillåtits eskalera genom åren har man kommit till vägs ände. Antingen lägga ut på entreprenad, eller drastiskt skära ned på turtätheten. I det läget är valet lätt. Vill någon ta över driften, och lovar sänkta kostnader, låt dem göra det.
Landskapets ekonomi är i kraftig gungning. Efter att länge och väl kunnat förlita sig på att klumpsumman täcker alla kostnader för landskapet ser verkligheten plötsligt helt annorlunda ut. Tiotals miljoner måste sparas.
Snart sagt alla landskapspolitiker mässar om ”nya lösningar”, men få har visat i praktisk handling vad dessa nya lösningar faktiskt består i. Centerns infrastrukturminister, Veronica Thörnroos, gör just det. En privatiserad skärgårdstrafik ska drastiskt kunna sänka kostnaderna, samtidigt som skärgårdens fortsatta chans till överlevnad består.
Lappoboende Thörnroos betonar just detta som det kanske största argumentet för regeringens beslut, att det är enda chansen för den åländska skärgården att fortsatt ha en chans till välstånd. Utan skärgårdstrafik, ingen skärgård. Och utan kraftfulla åtgärder, ingen skärgårdstrafik.

Det finns dock ett litet ”men” att lägga till beslutet. Dels får inte den förväntade inbesparingen man gör genom privatiseringen innebära att arbetet med att ställa om skärgårdstrafiken till kortrutt. Det måste även fortsättningsvis vara målet. Det är billigare att transportera över land än över sjö. I fredagens Nya Åland beskrev Thorsten Krueger, Mats Perämaa och Tom Grahn sin vision för kortrutten. I höst ska regeringens utredning av framtidens skärgårdstrafiken vara klar.
Det är ett gigantiskt pussel att lägga, få förstår på allvar hur komplicerat det kommer att bli att bygga om för kortrutt samtidigt som den dagliga trafiken inte får försämra skärgårdens förutsättningar. Här är, om något, ett beslut där en bred majoritet över alla block och partigränser behövs. Det krävs en otvetydig enighet innan arbetet sätts igång. Förhoppningsvis kan lagtingets aktörer enas om att lägga röstfisket åt sidan och på allvar sluta en sådan uppgörelse vad det lider.

Låt oss också reflektera en sekund över beslutet och den ansvariga ministern. Att skärgårdstrafiken behöver en genomgripande förändring är de allra flesta överens om, och har så varit under en längre tid. Ändå har det stormat kraftigt kring minister Thörnroos. Inte sällan har kritiken i debatten utanför det politiska rummet handlat mer om ministerns kön än om hennes politik. Det har förekommit spott och spe, hotelser och ovidkommande kommentarer.
Ändå står hon där fast och beslutsam och driver igenom det som de allra flesta vet är nödvändigt. Det kallas mod. Det kallas ledarskap. Det är viktigt att våra folkvalda vågar genomföra det de tror på och har stöd för, trots att en högljudd minoritet tar till vilket medel som helst för att få sin vilja igenom.

Samma sorts ledarskap krävs också framgent, av Thörnroos men också av många andra. Privatiseringen är första steget. Nu ska grunden för de kommande läggas med sikte på ett effektivt – både när det gäller kostnader och den faktiska transporten – kortruttssystem.

Jonas Bladh

jonas.bladh@nyan.ax