DELA
© Nya Åland
Foto: Ida K Jansson

Ett händelserikt debattår

2017 har varit ett händelserikt år på Åland, även i den åländska debatten.

I dag sammanfattar Nya Ålands ledarsida debattåret genom att lyfta fram ett ledarämne per månad.
Januari: Stryktipset. Åland var i ungefär samma läge för ett år sedan som nu. Ifjol kom beskedet att stryktipset inte längre kunde spelas på Åland.

– Varför väljer Veikkaus att endast slopa Stryktipset och inte också Lotto, Eurojackpot, Viking Lotto, Jokeri och skraplotter, frågade sig Annica Lindström den 3 januari.

Februari: Hans Rosling. I samband med Roslings bortgång i februari lyfte vi fram en av Sveriges mest inspirerande possibilister.

– I en tid då man knappt kan öppna en tidning, titta på tv eller surfa på nätet utan att mötas av rapporter om smältande polarisar, ett kraschande välfärdssystem, högerextremism, antibiotikaresistens, kärnvapenkrig eller något annat hot mot mänskligheten visade Rosling att världen de facto blivit mycket bättre om man intar ett lite längre perspektiv, skrev Annica Lindström.

Mars: Den finska uppfinningen moderskapslådan fyllde 80 under 2017.

– En del forskare tror att det faktum att spädbarnen genom lådan fick en egen sovplats har minskat förekomsten av plötslig spädbarnsdöd, skrev Felicia Bredenberg.

April: Vårfågeljakten. Åland bestämde sig i år för att utmana EU-kommissionen om vårfågeljakten, ett ärende som inte är avgjort än.

– I förlängningen är frågan hur mycket vårfågeljakten, som utövas av en sinande skara, ska få kosta? Hittills verkar det som om bevarandet av jakten får sluka vilka resurser som helst. Hur högt får kilopriset på guding bli? skrev Annica Lindström.

Maj: En av maj månads hetaste frågor i den allmänna debatten var tjuvfisket. Nya Åland berättade om fallet där två män anklagades för att ha fiskat i fredade vatten.

– Eftersom det också ligger i fiskelagens intresse att minimera tjuvfisket vore det rimligt att de och landskapet kanaliserade en del av sina resurser för en gemensam övervakning, skrev Annica Lindström.

Juni: Ålandskommitténs ordförande Tarja Halonen överräckte slutbetänkandet till en ny självstyrelselag.

– Störst är den åländska besvikelsen över att utvecklingen på det ekonomiska planet blir mindre än man hoppats. Dagens klumpsummesystem bibehålls, skattegottgörelsen skruvas till och något övertagande av personbeskattningen blir det inte i nuläget, skrev Annica Lindström.

Juli: Champions League-kvalet. Inför matchen handlade en stor del av publiciteten om bortafansen från Warsawa. När matchen var över och det stod klart att så gott som inga sammandrabbningar mellan bortafans och polis inträffade var det flera som frågade sig om all negativ publicitet som skapats kring evenemanget.

– Vill man bara ha positiva nyheter om Åland finns det gott om PR-byråer. Faktum är ändå att Champions League-matchen har gett Åland ovärdeligt mycket synlighet världen över och att landskapet klarade av uppdraget med äran i behåll, skrev Annica Lindström.

September: Fiskevårdsavgiften. Förslaget om fiskevårdsavgiften som skulle uppbäras av turister drogs tillbaka eftersom det uppstod oklarheter kring hur landskapet hade räknat ut hur många som faktiskt fisketuristar på Åland.

– Sifferfelet kan ändå ses som ett symptom på ett större problem. Det exakta antalet fisketurister vet ingen. Det finns bara grova uppskattningar. Att samla in uppgifterna kräver både kunskap och resurser för att slutresultatet ska bli tillförlitligt, skrev Annica Lindström.

Oktober: Metoo. Årets största och mest omvälvande rörelse är metoo. I oktober skrev Annica Lindström:

– Grundproblemet ligger i att allt för många män fortfarande inte fattat att de inte har någon som helst rätt till kvinnors kroppar. Men i väntan på att män slutar trakassera måste samhället och rättsstaten bli bättre på att stå upp för kvinnor. För ilskan handlar inte bara om övergreppen utan också om offrets ställning.

November: Nordiska rådet. Under ett par dagar stormade det rejält kring Nordiska rådets president Britt Lundberg när det stod klart att hon inte tänkte rösta för att göra finska och isländska till officiella arbetsspråk. Orsaken var att hon jobbade med en kompromiss som skulle stärka finskans och isländskans ställning, eftersom ursprungsförslaget inte hade majoritet. Många accepterade inte förklaringen och ifrågasatte hennes lojalitet med riket.

– Om en politisk missberäkning leder till att allt ställs på ända är det berättigat att fråga sig hur det egentligen stod till med förtroendet från första början, skrev Annica Lindström.

December: Alkohollagen. Finlands regering presenterade redan i april det som nu ska bli den nya alkohollagen. Efter mycket om och men klubbades den genom riksdagen, men höjning av alkoholprocent och mer tillåtande regler väckte debatt.

– Det finns ett behov att förnya alkohollagen i Finland men i dess nuvarande form är prislappen för folkhälsan och samhällsekonomin för stor för att det ska vara ett bra förslag, skrev Johan Orre.

Vi ser fram emot ett lika händelserikt år 2018, och vi välkomnar alla att fortsätta debattera i Nya Åland.