DELA
© Nya Åland
Foto: Erkki Santamala

Ensamvargar eller ett politiskt projekt?

Sannfinländare försöker pressa gränserna för vad som är normalt att säga. Flera har dömts för hets mot folkgrupp.

Men att så få reagerar på Teuvo Hakkarainens dom är ett tecken på att partiet lyckats med förvränga debattklimatet.
I veckan dömdes sannfinländaren Teuvo Hakkarainen för hets mot folkgrupp. Han är den första sannfinländske riksdagsledamoten som döms för brottet, men långtifrån den första partiföreträdaren. Det visar Svenska Yles granskning som slår fast att 42 fällande domar har getts för hets mot folkgrupp mellan 2004 och 2017.

Det är inte vilka som helst som har dömts för brottet. Sex av de fällande domarna har getts till sannfinländska politiker; Jussi Halla-aho, Terhi Kiemunki, Teuvo Hakkarainen, Mertsu Merivirta, James Hirvisaari och Freddy van Wonterghem. Flera av de dömda har sedermera lämnat partiet medan andra är kvar. Den mest kände är Halla-aho som nu aspirerar på ordförandeposten inom Sannfinländarna. Samtliga dömda tillhör partiets högerkant.

Just nu pågår dessutom en rättsprocess mot Sannfinländaren Olli Sademies med samma brottsrubricering som ovanstående dömts för. Den ende som tvingats lämna partiet är James Hirvisaari trots att partiordföranden Timo Soini år 2009 sagt att den som döms för rasism inte platsar i partiet.

Den enda andra politikern i sammanhanget är Åbopolitikern Olavi Mäenpää som hoppat mellan många olika partier men som just nu representerar det nya invandringsfientliga partiet Suomidemokraatit (Finlandsdemokraterna), där han också är ordförande. Han har dömts hela tre gånger.

Ingen politiker från några andra partier har dömts.

Den gemensamma nämnaren för de sannfinländska brotten är, enligt Yles granskning, att politikerna gått till angrepp mot invandrare, muslimer eller religionen islam. I en del av inläggen uppmanas det till regelrätt våld mot muslimer. Andra inlägg anklagar muslimer för att vara mer våldsbenägna än alla andra.

När ett parti fått så många domar mot sig kan man fråga sig om det verkligen handlar om enskilda övertramp, eller om något betydligt större, politiskt motiverat. Om att hela tiden pressa gränserna för vad som är normalt.

Ett tecken på att Sannfinländarna har lyckats är det faktum att väldigt få reagerade då Teuvo Hakkarainen i förra veckan fick sin dom. Oppositionen orkade inte med någon större kraftsamling mitt i julledigheten, och partiordförande Soini höll hårt på traditionen och kommenterade inte ens domen. Huruvida Hakkarainen fortsätter i partiet avgörs i februari. Business as usual.

Sannfinländarna vill gärna beskriva sig som ”vanligt folk”. Men det är sällan vanligt folk som blir dömda för hets mot folkgrupp. För att dömas för brottet räcker det inte bara med att skriva kränkande. Man måste också se till att inlägget får stor spridning, till exempel via en populär blogg eller på Facebook. Den möjligheten har inte alla människor.

På Åland har ännu inte någon politiker dömts för hets mot folkgrupp. Men som Nya Åland har berättat ligger ett sådant fall i röret. Det är Stephan Toivonen som anmälts för hets mot folkgrupp i samband med det massutskick han skickade ut till Föglö, Kumlinge och Kökar våren 2015. Brevet polisanmäldes eftersom Toivonen anses ha passerat gränsen för yttrandefrihet då han pekade ut vissa invånare från visas länder som mer våldsbenägna än andra rubriceringen är hets mot folkgrupp.

I ljuset av detta är det talande att Åländsk demokratis Stephan Toivonen flera gånger gjort en koppling mellan sitt parti och Sannfinländarna. I dagens Nyan säger han att han inte tänker ta kontakt med Sannfinländarna för han redan ”får tillräckligt med skit”.

I nästa andetag berömmer han ändå den tydligt svenskfientliga videon där ungdomsfalangen bokstavligen piskar uppstämningen stämningen mot svenskan på Helsingfors domkyrkas trappa. Toivonen, som vid ett flertal tillfällen kallat sig själv provokatör, ser alltså inga större problem med att majoriteten uppviglar mot en minoritet. Det enda han har att komma med är att han inte håller med dem i sak men är imponerad över genomförandet.